Saga - Utvärdering av Bomullsdokumentären

Utvärdering av dokumentären Ren bomull, smutsig framställning.

Framställningen av bomull

Fröna behandlas med insektsmedel innan de sås på stora fält. 25% av världens insektsmedel går till bomullsodlingen. När fröna är sådda konstgödslas bomullsfältet flera gånger under säsongen. Efter ett par månader har en planta kommit upp ur jorden och då startar man konstbevattningen. Bomullsfälten kräver extrema mängder vatten. till 1 kg bomull krävs ca 10000 l vatten. Bevattningssystemen i dokumentären gick ut på att man grävde fåror i jorden runt plantorna, fårorna fylldes sedan med vatten från en annan vattenkälla.

När bomullsplantorna blommat ut och bomullstussarna bildats är det dags för skörden. Bomullen plockas för hand av bomullsplockare, innan den fraktas till en bomullsfabrik.

I bomullsfabriken rensas bomullen från övrigt, såsom skräp och kvarsittande växtdelar.

Sedan kardas bomullen i en textilfabrik, detta så att bomullen ska bilda ett fiberflor. Sedan spinns bomullen upp på stora nystan innan den varpas, då trådarna sträcks ut och bildar tunna trådar, sedan rullas de upp på en bom. Innan tyget vävs stärks trådarna med lim. Det vävs sedan till ett tyg och som rullas upp och skickas till olika skrädderier som köpt det.

På skrädderiet ritas ett mönster upp på ett mönster och klipps eller skärs ut. Styckena sys sedan upp till ett plagg, tex en skjorta.

En genomsnittlig skjorta

2700 liter vatten

0,6 kilo kemikalier

Bomullsplockarna

Ungefär 100 miljoner människor är involverade i bomullsindustrin. Lönerna är låga och många kan inte försörja sig, många får inte gå i skolan för att de behöver jobba istället. Den dåliga arbetsmiljön och alla insektsmiljön som förorenar luften arbetarna andas dagligen gör dem sjuka, allt plockande sliter hårt på kroppen, men arbetarna kan inte stanna hemma eftersom att de inte får någon sjukersättning, de måste jobba ändå.

I dokumentären intervjuades familjen Erdem som har en egen bomullsfarm. De har det bättre på deras farm än många andra bomullsplockare. Ändå har de vuxna i familjen inte kunnat gå i skolan. En av kvinnorna i familjen berättar att hon inte har några drömmar eller framtidsplaner längre, hon tänkte bara på vad hon skulle göra nästa dag.

Innan slaveriet avskaffades 1865 var det slavarna som jobbade på bomullsfälten och skördade "Det vita guldet". Efter att slaveriet avskaffats var det många före detta slavar som stannade kvar på bomullsfälten, eftersom att det varv svårt frö dem att hitta andra arbeten. Lönen för arbetet mat och husrum.

När bomullsimporten och industrin för bomull ökade i Sverige jobbade det till största delen kvinnor i fabrikerna, ändå tjänade männen 40 öre mer än kvinnorna i timmen, fast de gjorde samma lön, kvinnorna kallade detta "Byxtillägg". Lönerna i de svenska bomullsfabrikerna var de lägsta i landet.

Barnarbete på bomullsfälten sker än idag, det var vanligare förr, men i Uzbekistan behöver barnen vara med och plocka bomull under skörden istället för att gå till skolan, 8 timmar, 7 dagar i veckan.

Vad jag tyckte

Jag tyckte att detta var en mycket informativ och intressant dokumentär, jag gillade den. Den fick mig även att tänka till en extra gång om bomull och jag kommer tänka mer på varifrån bomullen kommer och om den är ekologiskt framställd, endast 1% av världens bomull är ekologiskt framställd, när jag köper eller använder plagg med bomull eller tyg av bomull.