Maria - Bomull

Ur filmen så lärde jag mig väldigt mycket om bomull och hur man på olika sätt  kan arbeta med olika material, fortsättningar och mönster i olika länder. I filmen fick vi också träffa lite olika människor på olika platser i världen. 

Bali har mycket rik kulturhistoria i allt från konst och dans, till hantverk, t.ex. de tyger som Anak skapar. Vi får reda på att det indonesiska ordet "ikat" har två olika betydelser – både "tråd" och "att knyta". ”Ikat” är en slags vävning, man kan känna igen tyget på dess en vaga kontur. Ett mönster som vanligen förekommer i Indonesien är blommönster. 

I Bali fick vi lyssna på Anak, en femtioårig kvinna, som berättade lite om hur de arbetar med vävning, på Bali i Indonesien. Hon berättade om hur hela processen är för att framställa och tillverka ett tyg. Först färgar man in mönstret i de horisontella trådarna. Mönstret ritas direkt på bomullstrådarna och arbetaren täcker de delar som inte ska färgas med plast band. Precisionen hos arbetaren bestämmer hur tydligt mönstret blir. Sedan färgas trådarna och då används ofta naturliga färgämnen, men just där de färgade i filmen använde de bara syntetiska färgämnen. 

När tyget sedan har torkat, tar man bort plast banden och mönstret är färdigt. Efter det är det dags för att trä varpen, dvs. vävstolen. Med hjälp av skytteln, som repeterat går fram och tillbaka, bildas tyget och mönstret bildas av trådar gemensamt. Anak hinner väva drygt en meter per dag.

I Indonesien används ofta naturliga växtfärger från naturen som från växter, bark, blad och frukter, vilket är otroligt bra för miljön, eftersom man då inte behöver tillverka färg i fabriker, vilket skadar naturen och förvärrar växthuseffekten.

Bomull odlas i över 80 länder. Bomullsfrön täcks med insektsmedel, för att så mycket av det som odlas ska kunna säljas. 25% av jordens sammansatta förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling.

Man konstgöder och bevattnar också odlingsfälten, det går åt ca 10 000 liter vatten går till 1kg bomull. Växttiden för en bomullsplanta är 2 månader och inom 6-8 månader är bomullen färdigodlad. Efter att bomullen är plockad transporteras den till en fabrik där den renas från smuts och andra orenheter. Bomullen fraktas sedan vidare till andra länder, där den kardas och spinns till tunn tråd. Sedan rullas trådarna upp på en rulle. Sen klistras varptrådarna med lim, vilket stärker dem. Efter det vävs trådarna och det vävda tyget fraktas till skrädderier som tillverkar kläder.

På Malmöoperan, får vi träffa hantverkarna som arbetar där. När de ska tillverka kostymer till en opera som utspelar sig inom en äldre tidsperiod, till exempel kläder från 1800-talet använder de speciella skisser, och blandar olika kläder som de har på lagret, för att kunna framställa så verkliga kläder som möjligt till föreställningarna. Det finns både dam och herrskräddare som designar kläder.

Jag vart förvånad över hur många människor som ”lider” på grund av bomullsindustrin.  Jag visste inte att de var så många barn-och låglönade arbetare. Jag blev förvånad över att 70% av bomullen handplockas, det känns som om vi i vårt moderna samhälle borde ha hittat ett effektivare sätt som ändå är ekonomiskt gynnsamt. Jag vart också förvånad över att bara 1% av världens bomull är ekologisk. I dagens samhälle känns det som om det borde vara en mycket större procent som är ekologisk, eftersom vi idag är så medvetna om klimatpåverkan som allt vi gör har. Jag blev förvånad över hur många det är som blundar för detta, eftersom deras kläder annars kommer bli dyrare.