Ida

Idag fick vi kolla på en halvtimmes lång video som handlade om bomull.

Min sammanfattning om filmen är att den var mycket lärorik, om bomull och tillverkning oavsett för vem som skulle ha sett den. En stor del av våra kläder tillverkas av bomull. Att tillverka bomull kräver mycket jobb, ca 70% av all bomullsplockning handplockas, annars används maskiner.  Många blir sjuka på grund av den dåliga miljön. Bomullsplockning kan vara ett mycket hårt arbete, men familjer tjänar pengar på sina bomullsfält. Det mesta bomullen odlas i länder där arbetskraften är billig och där arbetar människor för löner som inte går att leva på. Så har det varit i hundratals år. Bomullsplockning går i arv från deras farföräldrar. Många som jobbar med bomullsplockning drömmer om att få studera och ha ett yrke. Många barn får inte gå i skolan på grund av bomullsarbetet. När den industriella revolutionen tog fart i England på 1700-talet jobbade fler barn än vuxna i textilfabriker. Sedan dess har bomull och barnarbete suttit ihop. Vid körd måste skolbarnen arbeta åtta timmar om dagen ibland sju dagar i veckan.

När man ska tillverka bomull täcks bomullsfrön med insektsmedel för att kunna odlas. Efter att det har växt (som görs på ca 2 månader) gör de en konstbevattning. Efter skörden skickas bomullen till en fabrik, Diyarbakir. Där sker en rensning som tar bort bakterier. Det fraktas sedan vidare till en textilfabrik, fortleza, Brasilien. Där görs en balöppning,  kardas (med fiberflor) och spinns till tunn tråd. Sedan varpas trådarna genom att sträckas ut och rullas upp längst en rulle. Efter det klistras och stärks varp trådarna med lim. Sedan sker det en vävning som sedan fraktas till skrädderiet.Vid skrädderiet sker en mönsterskärning och sömnad. Och av allt det är får vi kläder, av en genomsnittlig skjorta används 2700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier. 

Mycket fakta som jag lärde mig som är viktigt att känna till är att i genomsnitt används 10 000 liter vatten per kg bomull. 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling. Konstgödning görs flera gånger per säsong. 1 % av världens bomull är ekologisk. Ca 70% av all bomull handplockas, annars med maskin. Bomull odlas i över 80 länder och bomullsindustrin involverar idag 100 miljoner människor.

I filmen får man följa en kvinna, med namn Anak Agung Putri, som är 52 år gammal och kommer från Bali i Indonesien. För henne tog det ett år att lära sig väva. Anak tycker vävning är svårt men hon ser det positiva ur det. Hon berättar även hur de arbetar med vävningen,  Bali har en rik kulturhistoria, från konst till dans- till olika hantverk, som träträsnitt och den mycket särpräglade färg och vävtekniken ikat. Indonesiskaordet ”ikat” kan betyda både ”tråd” och att ”knyta”. Man känner igen ikat på mönstrets vackra vaga kontur. Typiskt balinesiska motiv är olika blommönster. Färgerna är olika, röd, blå, svart och vitt.

I Sverige sätter importerat bomull fart på textilindustrin. Eftersom textilarbetare tidigare varit en syssla för kvinnor i hemmet. Därför utförs även jobben i fabrikerna till största del av kvinnor. Lönerna är de lägsta i landet för kvinnor. Alla manliga har 40 öre extra i timmen, bara för att de är män. Det gör att männen tjänar 20 kronor i veckan mer än kvinnor. Många förstår inte varför, för kvinnor gör precis samma arbete som männen.

Ricardo Garcia Canchaya som är reporter berättar om hur man stryker bomullsskjortor på rätt sätt. På en ljus skjorta spelar det ingen roll, men på mörka skjortor stryker man på baksidan för att slippa att få glansmärken.  För att kunna stryka behövs bra strykjärn, ju tätare och varmare ånga, desto enklare för alla. Man ska alltid börja med kragen, sedan stryka ner till armarna, sedan göra framsidan, börja med bröst partiet sedan fortsätter du med midjan. Slutligen ryggen, börja med axelpartiet sedan ryggen. Sen är du klar!

Camilla Thulin berättar om Malmöoperan där hon tillsammans med dam- och herrskräddare berättar om hur idéer blir till färdiga kollektioner. I teatern handlar det mycket om den specifika tiden, i det här fallet 1896-1931. Där får man dyka in i tiden och se men framför allt förstå hur folk såg ut på riktigt. Efter att ha kollat i böcker, resulterar det i skisser. Det ska vara på riktigt inte någon fantasi. Publiken måste känna historien. Att göra ett sådant jobb med kläderna kan ta 1, 5 år att genomföra.

Camilla frågar två dam och herr- skräddare om vad dom anser är ett bra hantverk, dom tycker att gamla plagg är mycket bra hantverk eftersom dom är handsömnad och väldigt genomtänkta. Dom visar ett mycket fint hantverk från 1916, som har fina handsydda knapphål och fina detaljer. Fint hantverk som både har god kvalité av klassiskt snitt.   

Två tips som skräddarna gav är att om man ska börja sy är är det bra att lägga mycket sömsmån, För då kan man ta ut den och ta in den. Ifall man skulle bli större i framtiden går sömsmånen att ändra. Helst ska sömsmånen placeras bak på ryggen. 

En till sak som skräddarna tipsar om är att sätta in armlappar som behöver kemtvättas. Det spar mycket tid och lukt. Svettlappar går att köpa i tygfabriker. Enkelt att bara fästa. Har man det i sidenplagg slipper man fula fläckar under armarna.

Slutligen berättar Camilla sina bästa tips om kläder. Har man ett bra plagg med god passform som börjar bli risigt ska man sprätta isär plagget, rita av det på ett mönster papper. Då har du ett mönster som kommer passa perfekt. Finast resultat får man med naturmaterial som ull, bomull, siden och lin.

Men det viktigaste tipset som jag lärde mig mest av var att ”våga göra fel, för det är misstagen vi lär oss av”.  Jag har lärt mig mycket nytt om bomull och hur man använder material, mönster och former i andra länder. Samt att det är ett hårt och ohälsosamt jobb att bomulls plocka.