Utvärdering, T-shirt
Idé, planering och design
Jag började med att göra klart min Mood Board. Som finns på denna länk, (även bilder längre ner). https://se.pinterest.com/idag00/overzised-t-shirt.
Jag ville göra en oversize tröja, både för att jag gillar lite större tröjor att mysa i och för att jag har stor kroppsbyggnad. I början hade jag svårt med att välja färgen på min tröja, jag ville ha svart, vit eller grå, dom vanliga färgerna för tröjor, tycker jag. Jag valde dom färgerna för det är dom jag själv använder mest, om jag använder svart tyg så passar den tröjan till vilket annat plagg som helst. Men jag valde sen grått tyg för att jag kan relatera mer till det än de andra färgerna. Jag designade den tröjan till tjejer generellt.
Jag vill inte att det ska spela någon roll vilken form på kroppen man har. Min tröja ska kunna användas av alla tjejer som gillar Oversized tröjor. Om man är lite mindre kanske man inte vill ha så stor tröja och då tänkte jag att jag skulle kunna fixa nån slags "spänn" grej. Nästan som ett bälte men jag vill inte att den ska synas. Det gjorde jag dock inte för att den passade mig. Jag fick även idé att göra t-shirten ur ringad på ryggen, för ett mer ungdomligt resultat. Vilket jag gjorde.
Arbetsgång
När min Moodboard var klar
och mina skisser började jag med att rita av ett mönstret för en långärmad
tröja från häftet "figurnära tricåtoppar”. Jag ritade av från storlek 38,
eftersom det är storleken för lite större t-shirts. Jag ritade även till 1 cm
sömsmån på mönsterpapperet ifall jag skulle behöva ändra storleken när den var
klar.
När jag blev klar med ritningen på mönsterpapperet insåg jag att jag hade ritat på den glansiga sidan vilket man inte ska göra, eftersom man ser linjerna mycket tydligare på den ”sträva” sidan. Efter jag hade ritat ut alla delar så klippte jag ut dom. På lektionen efter fick vi lära oss nya begrepp som var användbara som var stadkant, en vikt kant och tråd rake.
Stadkanten är det som är längst ut på kanten där tråden vänder vid vävningen. Tygriktningspilarna på ens mönster bitar ska man lägga parallellt med stadkanten. (Två linjer som är parallella och är exakt lika långa). En vikt kant är på mönsterarket där t.ex. bara halva framstycket är utritat. När man klipper ut på tyget lägger du pappersmönstret på ett dubbelvikt tyg mot den vikta kanten. När man sen klipper ut så får man ett helt framstycke. Man spar tyg genom att vika tyget dubbelvikt. Trådrake går alltid parallellt med stadkanten. Ligger inte trådraken parallellt med stadkanten är det stor risk att tröjan kan krympa i tvätten, men framför allt för att tyget kommer sitta konstigt på tröjan, t.ex. att framstycket sträcker sig till bakstycket.
Efter alla utritade pappers delar så nålade jag fast dom på mitt gråa trico tyg. Då nålade jag fast alla pappersdelar med knappnålar så trådraken låg exakt parallellt med stadkanten. När jag hade fått klar tecken fick jag klippa ut mina tygbitar. Då fick jag ett bakstycke, ett framstycke och två ärm delar. Bakstycke är det som sitter på ryggen och framstycke är det som sitter på framsidan (på bröstkorgen och magen). När jag hade alla mina tygbitar klippte jag ut två mellanlägg som var 12cm lång och 4 cm bred, dom pressade jag på axelsömmarna med hjälp av ett strykjärn, för att stadga upp axlarna. Mellanlägg är det som sitter på varsina axlar med ett på pressbart klister på ena sidan. När mellanläggen satt fast la jag fram och bakstycke räta mot räta, för att inte sömmarna skulle ha synats på utsidan och sedan tvärnålade axelsömmarna.
Efter det fick vi lära oss hur man tråcklar, tråcking gör man om man är osäker på om plagget har rätt storlek. Då kan man sy en söm med (rak söm) jättelånga stygn. Den sömmen är jätteenkel att sprätta, om man är nöjd med sömmen kan man sy över den en gång till med rätt söm. Jag tråcklade min t-shirt och då var den för tajt/liten för mina kroppsmått. Den satt väldigt tajt runt magen och midjan vilket den inte skulle göra. Då gjorde jag en extra remsa som också var av samma tyg, grått trico tyg. Jag ritade upp min extra remsa på mönsterpapperet, remsan blev 60 cm lång och 20 cm bred, tillagd 1 cm sömsmån. Den har figuren som en spetsig trekant. Bredast längst ner som blir mindre och mindre ju högre upp den blir. Sedan klippte jag ut tyget som var format efter remsan. Efter det nålade jag fast min extra remsa på min tröja. Räta mot räta, jag sydde varje sida för sig.
När jag hade sytt ena sidan märkte jag att jag hade råkat sy ihop fel ändar, då fick jag lära mig hur man sprätter. Sprätter gör man genom att man repar upp en söm med en sprättkniv (sprättare). Ibland om det är en raksöm med långa stygn kan man dra i undertråden och dra ut den så går det snabbare. Efter all onödig tid som gick åt till att sprätta så fick jag sy om delen och sedan fortsätta.
När
remsorna vart fast sydda rätt så var ”området” från midjan upp till armhålan
klar. När den delen var klar tvärnålade jag också ärmarna. Varför man tvärnålar
är för att man kan sy över nålarna med symaskinsömmen, arbetet går mycket
smidigare då. Jag sydde med raksöm med en tvillingnål. En tvillingnål använder
man för att få finare sömmar, av en tvillingnål får man två sömmar istället för
en. Man trär tvillingnål som vanligt, man behöver bara vara noga med att dom
hamnar på varsin sida vid trådspänningsbrickorna. På övertråden använde jag två
vita trådar så som undertråden. 
När alla delar var fastsydda med varandra och själva modellen för t-shirten vart klar ville jag fixa till min halsring, runt rygghålet och ärmarna genom fållning. Med halsringen valde jag att vika in 1 cm, tvärnåla, och fålla med hjälp av symaskinen med tvillingnålen. Det blev mycket snyggare resultat med fållningen än om jag bara att sytt med raksöm med en nål. Jag gjorde exakt lika dant med rygghålet och ärmarna. Det blev krångligt att sy t.ex. runt ärmen, eftersom det var så pass litet utrymme, men det gick bra efter många moment.
Jag testade tröjan och den satt riktigt bra, dock på baksidan vid hålet på ryggen så satt tyget inte riktigt bra. Det blev väldigt pösigt, då kom jag på idén att sätta fast ett vitt spetsband på ryggen som skulle göra så tyget såg lite spändare ut. Inte tajt utan lite spändare.
Material
Vi jobbade med materialet
bomull, bomull är ett väldigt töjbart tyg, vilket är starkt och har starka
sömmar så chansen att dom går sönder eller upp i tvätten är liten. Jag använde
ett grått tyg som jag tyckte både var vackert och mjukt, framför allt på
insidan. Tyget var väldigt varmt, så bomulls kläder passar bäst att ha på sig
på vintern då det är kallt. Jag är väldigt osäker på hur mycket tyg jag använde
men jag tror runt 2.5 meter vilket blir 358 kr. Eftersom bomull inte är miljövänligt är det bra att vara sparsam så man inte använder för mycket tyg i
onödan.
Miljöaspekter
En stor del av våra kläder tillverkas av bomull. Att tillverka bomull kräver mycket jobb, ca 70% av all bomullsplockning handplockas, annars används maskiner. Många blir sjuka på grund av den dåliga miljön. Bomullsplockning kan vara ett mycket hårt arbete, men familjer tjänar pengar på sina bomullsfält. Det mesta bomullen odlas i länder där arbetskraften är billig och där arbetar människor för löner som inte går att leva på. Så har det varit i hundratals år. Bomullsplockning går i arv från deras farföräldrar. Många som jobbar med bomullsplockning drömmer om att få studera och ha ett yrke. Många barn får inte gå i skolan på grund av bomullsarbetet. När den industriella revolutionen tog fart i England på 1700-talet jobbade fler barn än vuxna i textilfabriker. Sedan dess har bomull och barnarbete suttit ihop. Vid körd måste skolbarnen arbeta åtta timmar om dagen ibland sju dagar i veckan.
När man ska tillverka
bomull täcks bomullsfrön med insektsmedel för att kunna odlas. Efter att det
har växt (som görs på ca 2 månader) gör de en konstbevattning. Efter skörden
skickas bomullen till en fabrik, Diyarbakir. Där sker en rensning som tar bort
bakterier. Det fraktas sedan vidare till en textilfabrik, Fortaleza, Brasilien.
Där görs en balöppning, kardas (med
fiberflor) och spinns till tunn tråd. Sedan varpas trådarna genom att sträckas
ut och rullas upp längst en rulle. Efter det klistras och stärks varp trådarna
med lim. Sedan sker det en vävning som sedan fraktas till skrädderiet. Vid
skrädderiet sker en mönsterskärning och sömnad. Och av allt det är får vi
kläder, av en genomsnittlig skjorta används 2700 liter vatten och 0,6 kg
kemikalier.
I genomsnitt används 10
000 liter vatten per kg bomull. 25% av världens förbrukning av insektsmedel går
till bomullsodling. Konstgödning görs flera gånger per säsong. 1 % av världens
bomull är ekologisk. Ca 70% av all bomull handplockas, annars med maskin.
Bomull odlas i över 80 länder och bomullsindustrin involverar idag 100 miljoner
människor.
I Sverige sätter
importerat bomull fart på textilindustrin. Eftersom textilarbetare tidigare
varit en syssla för kvinnor i hemmet. Därför utförs även jobben i fabrikerna
till största del av kvinnor. Lönerna är de lägsta i landet för kvinnor. Alla
manliga har 40 öre extra i timmen, bara för att de är män. Det gör att männen
tjänar 20 kronor i veckan mer än kvinnor. Många förstår inte varför, för
kvinnor gör precis samma arbete som männen.
Alla bomulls moment är ett
hårt och ohälsosamt jobb. Materialet är inte miljövänligt eftersom det färdas
med transport så pass lång bit vilket påverkar växthuseffekten. Och även alla
människors hälsa påverkas när dom behöver jobba med bomull. Det är svårt att
säga de positiva sakerna om bomull när övervägande del av bomull är negativt. Bomull
har stora tvätt tålighet, god slitstyrka och har förmågan att svalka sig varma
klimat vilket är mycket bra. Bomull är en textilfiber och ett textilmaterial
som kommer från växter av bomullssläktet.
Resultat
Jag är jättenöjd med min
t-shirt, jag gjorde den i min favoritfärg, fick till storleken och ett snyggt
resultat. Skulle jag ge tips åt en kamrat att göra likadan t-shirt som mig gjorde,
skulle jag först säga att ha tålamod. Oavsett om man ska göra en tröja eller om
man ska göra en uppsats så är tålamod alltid det viktigaste att ha i bakhuvet.
Innan jag började med min t-shirt så bestämde jag mig för att ha ett ganska
högt tempo. För att jag verkligen ville ha ett klart projekt i slut ändan. Inte
några tygbitar som jag inte ens kan ha på mig. Det var ett krav på mig själv
jag hade. Vilket jag klarade av. Men även att lyssna på läraren, läraren är den
som kan, som har erfarenhet i vad han/hon lär ut. Litar man på att personen vid
sin sida kan vad den säger så kommer samarbetet fungera mycket bättre och man
får det även roligare på vägen. Så ett högt tempo, gott tålamod och ett öppet
sinne skulle vara nyckeln till ett lyckat resultat. Jag fick en klar tröja som
jag kan tänka mig att ha på min fritid, vilket var mitt mål med min t-shirt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar