- Min tanke var att jag ville göra en ganska vanlig T-shirt som man kan använda till vargdags. Jag hade tänkt göra/sy tröjan till mig själv, därför är den inspirerad av min egen stil, min vardag och intressen. I min vardag är jag med kompisar, tävlar i cheerleading, går i skola och fotograferar, därifrån har jag tagit min inspiration. Det jag har tänkt göra är en raglan t-shirt med ett lite "college - T-shirt" inspirerat tryck. Eftersom jag visste att jag ville göra en ganska simpel tröja i min stil, kom jag på hur trycket och tröjan skulle se ut rätt fort. Jag tänkte göra lite längre ärmar så dom gick precis ovanför armbågen och den ska vara lite oversized. Färgerna jag valde att min tröja skulle ha är grå och marinblå. Jag valde de färgerna då jag tycker det är snyggt och stilrent. Det marinblåa är dock inte så miljövänligt då det är så mörkt och därför kräver mer färgämnen än det ljusa grå. Tygerna jag använde var stretchiga bomullstyg.
Detta är min moodboard då.
Jag gjorde denna design på datorn under en lektion, detta var då hur jag hade tänkt att mitt tryck skulle se ut. Jag tänkte använda denna design och göra ett schablontryck på bröstet på tröjan.
Min skiss såg ut såhär och då skissade jag på papper den design jag gjort på datorn.
Här ritade jag hur jag ville att tröjan skulle se ut efter en vanlig mall. Jag räkande också ut att min tröja hade kostat ca 258kr, 129kr/m och jag använde ca 2 m tyg.
- Jag började med att rita av mallen för raglantröja på mönsterpapper, ärm, halsmudd, fram- och bakstycke. Efter detta moment ritade jag sömsmån runt varje del förutom halsmudden där sömsmån redan var inkluderat i ritningen. Sedan klippte jag ut mallen för att nåla fast på mitt tyg. Jag hade då grått tyg till fram- och bakstycke, blått tyg till armar samt halsmudd. Efter att ha nålat fast alla bitar på tygerna, klippte jag ut de olika delarna. Sedan började jag med att klippa ut mina mellanlägg som sedan ströks fast på kanterna är ärmarna skulle sys fast. Detta gör man för att det ska hålla bättre. När jag strykt fast mellanläggen nålade jag fast ena sidan på en ärm med ena sidan på framstycket, sedan andra sidan på ärmen med en sida på bakstycket, efter det den andra sidan på bakstycket med en sida på andra ärmen och till sist den andra delen på ärmen med framstyckets andra sida. Så man sydde inte som på en vanlig tröja(sy axlarna och sedan sidorna), utan man sydde en sida av varje del i taget. Sedan påbörjade jag arbetet med halsmudden. Jag lade tygets kortsidor mot varandra med avigsidan ut. Sedan sydde jag kortsidorna med raksöm. (Alla andra sömmar sydde jag med elastisk söm). Efter detta hann jag inte längre.
Såhär såg det ut när jag nålade fast framstycket på tyget.
Här nålade jag fast mallen för ärmen på tyget, då skulle man tänka på trådraken. Då mätte man från en linje man ritat på mallen ut i kanten på tyget uppe och nere för att det ska bli rakt när man klipper ut tyget.
Mina ärmar efter att jag klippt ut tygerna.
Fram- och bakstycket efter att jag klippt ut tygerna.
Såhär såg det ut när jag sytt ihop ärmarna med fram- och bakstycket.
Såhär ser då en elastisk söm ut. Här har jag sytt på mellanläggen vid ärmarna.
- Vi kollade på en dokumentär där vi fick lära oss lite om bomull och bomullsproduktionen. I dokumentären om bomull fick vi besöka olika platser i världen och se olika jobb som involverar bomull, vävning och färgning av tyger bl.a, samt tips på hur man ska stryka en skjorta. Vi fick se och höra hur det kan vara för de som jobbar med att sy/tillverka scenkläder på operan i Malmö. Framförallt fick vi se kläder som sytts med gammaldags stil för teater och musikaler. Jag fick bl.a. lära mig att man ofta lägger till några cm extra i sömsmån ifall skådisen lägger på sig eller förlorar några kilon så man lätt kan ändra måtten så plagget fortfarande sitter bra. De pratade även om vad som karaktäriserar ett bra hantverk t.ex, på gammal plagg lite handsytt som knapphål bl.a. Vi fick följa med till Bali t.ex och se hur man gör mönstret på tyger där. Deras mest typiska mönster är kallat ikat. I filmen fick man se hur jobb kan se ut i fattigare länder där dem inte har råd för en utbildning. Kvinnor(oftast) får sitta hela dagar vilket kan innebära 10 timmar och väva tyg. Efter en dag kan de ha vävt 1 meter tyg, alltså 10 cm/timme.
- Vi fick även se hur det kan se ut för de som odlar och plockar bomull. Även fast bomullsproduktionen är stor över hela världen kommer den mesta bomullen från små jordbruk. Familjen Erdem i Turkiet, är en typisk producent av bomull.Familjen Erdem har jobbat med bomullsjordbruk i generationer, de har ärvt sitt bomullsfält av sin far och farfar(osv.) En av de kvinnliga familjemedlemmarna berättade att hon alltid har drömt om att få gå i skolan och få ett yrke. Hennes far hade skrivit in henne till skolan men pga bomullsfälten bl.a. vägrade hennes farfar och hon har istället fått fortsätta jobba på bomullsfälten. Hon säger att hennes hopp är borta, det finns inte kvar längre.De berättade att de får gå från morgon till kväll med endast 1 timmes paus för lunch, resten av dagen går de och plockar bomull. Hela familjen inklusive de yngsta barnen måste hjälpa till, de har det inte så bra så att de får gå i skolan. Ändå har familjen Erdem det ganska bra jämfört med andra bomullsproducenter eftersom de kan tjäna pengar på sitt egna fält. På andra bomullsfält är arbetskraften billig och folk som inte har något annat val får jobba för en lön som knappt går att leva på.Bomullsproduktionen var stor även på 1800-talet i USA där amerikanerna hade slavar som arbetade på deras bomullsfält. Trots att slaveriet förbjöds 1865 fick slavarna stanna kvar på bomullsfälten. Deras lön var mat och en plats att sova på.Vi barn och ungdomar i Sverige kan säga att de som inte har råd eller kan gå i skolan har tur, att det skulle vara så skönt om vi också fick slippa skolan, men det är vi som har tur. Vi gnäller om våra problem, men de är små som smulor jämfört med dem i fattiga länder. Vi kan gå i skolan, få kläder i överflöd och vi kan gnälla över hur äcklig mat vi får medan folk svälter i andra länder. Vi kan skatta oss lyckliga att vi har chansen att gå i skolan, kunna utbilda oss, få ett bra jobb, tjäna tillräckligt med pengar för att kunna försörja oss själva. Problemet är att vi tar allting förgäves.Jag tycker det är hemskt hur jobb och livet ser ut för de i fattiga länder. De sitter och sliter varje dag för att plocka bomull och tillverka tyger för att kunna överleva, medan vi sitter och gnäller över att det inte finns något bra program på tv. De har haft drömmar om att få gå i skolan och få ett jobb, men de vet att det inte kommer hända för de måste tjäna pengar för att försörja sin familj som inte heller kan gå i skolan. Vi i Sverige kan skatta oss lyckliga.
Bomull är det vanligaste materialet till kläder bl.a, det används till de flesta plaggen. Varför tror jag kan bero på att det är det lättaste att plantera och tillverka tyg av. Syntet t.ex. tror jag är svårare att tillverka tyg av p.g.a olika aspekter, men jag tror det är mer miljövänligt än bomull.
En fördel med bomull är att det är så mjukt och kan användas till tyger(blir mjuka kläder bl.a.) och bomullspads som kan användas till ansiktet. Däremot är det inte det mest miljövänligaste.
Vi fick då arbeta med bomullstyg. Det är billigare än t.ex. ylletyg och som sagt det vanligaste materialet som brukar användas till de flesta plaggen.
Jag är nöjd med resultatet, så långt som jag hann. Vi förlorade många lektioner och har inte haft lika många lektioner som alla andra klasser samt att jag inte kom igång med mitt arbete tills efter några lektioner. Så jag önskar att jag hade hunnit börja med mitt tryck, då jag gillade idén och designen. Men det arbetet som jag hann att göra är jag nöjd med. Hade jag gjort det igen skulle jag försökt jobba lite snabbare. Jag skulle även kunnat valt göra en design där svårare metoder hade behövts, men eftersom tröjan skulle varit till mig ville jag ha en rätt stilren och simpel design.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar