Utvärdering av T-Shirt
Idé, planering och
design
Jag har gjort en t-shirt inspirerad av en av mina
förebilder, Jessica Jung. Hon är sångerska, dansare, skådespelerska och
designer. Hon har ett eget företag som bland annat säljer kläder och accessoarer,
Blanc & Eclare.
Länk till
Mood Board: https://se.pinterest.com/novabursell/blanc-girl/
För att bli säker på vad för t-shirt man ska göra så måste
man göra en tankekarta med många förslag och stilar. Vi fick i uppdrag att göra
en så kallad ”mood board” via Pinterest där man kunde söka på termer och
begrepp, färger, modeller på kläder osv inom design och fashion. Vi skulle också
föreställa oss göra vår t-shirt till en kund och jag valde mig själv. Jag lade
in bilder på kundens livsstil, intressen den har och olika klädstilar den
gillar och brukar använda.
Varför jag har valt att göra en mörkblå, figursydd t-shirt
med ljusrosa krage i trikåtyg är för att den stilen på kläder tycker jag passar
mig. Figursytt är alltid snyggt och elegant, och idén att ha krage på är inte
fel. Trikåtyg är det också lite stretch i så den sitter inte åt för hårt och är
lätt att röra sig i. Mörkblått är en mörk färg som gör att man ser smalare ut,
då det är en färg lik svart. Varför jag inte valde svart var för att den färgen
är så typisk. Det finns så mycket som är svart och jag tycker det blir roligare
om man har på sig andra färger. Varför jag ville ha en ljusrosa krage till det
mörkblå är för att det ser annorlunda ut. Det är inte det typiska klädesplagget
i det samhälle vi lever i nu. Krage är lite mer elegant än de mer vardagliga
kläder man ser i de vanligare butiker man handlar i idag. Det blir en fin
kontrast mellan det blå och rosa och kragen blir pricken över i. Jag vill inte
klä mig enligt en speciell klädkod utan bär det jag känner för.
Jag är en väldigt noga person och har därför tänkt från
början att inte vara för petig i det jag gör utan att jag lägger på en växel så
att jag hinner bli klar i tid. Den idén höll till jag skulle sy muddarna på
ärmarna. Jag använde tvillingnål för att det skulle bli två parallella sömmar
istället för en när man använder en vanlig nål. Tvillingnålen gick av två
gånger och när det äntligen funkade och jag sa till Inti att jag var klar med
ena ärmen, hade det bara blivit en söm och inte två.
Arbetsgång
Jag har vetat länge att vi skulle göra en t-shirt och jag
har haft idén sedan ett tag tillbaka att jag ska göra en Jessica
Jung-inspirerad. Jag var beredd redan första lektionen att börja. Det enda
dilemmat jag hade var nog i vilka färger t-shirten skulle vara. Bortsett från
det så hade jag bilden i huvudet på den färdiga tröjan. Jag hade flera förslag
på färgkombinationer mellan färgerna svart, rosa och mörkblå. Även fast jag var
så säker på vad jag ville göra skulle man ha två idéer. Min andra idé var en
t-shirt med svart tyg, lite mer slapp men elegant. Längre i ärmarna, över magen
och i ryggen och någon sorts spets i ryggen över skulderbladen. Man skulle inte
bara lägga in bilder i en mood board utan också rita en skiss på framsida och
baksida av tröjorna med färger och detaljer. Jag häftade fast små bitar av
tygerna jag hade tanke i att använda på sidan av pappret vi skissade på.
Efter man hade bestämt sig för vilken av de två idéerna man
villa göra var det bara att börja. Jag tog mönstret till rätt tröjmodell och
skissade ut efter linjerna med rätt mått plus 1 cm sömsmån. Också viktiga markeringar
som att veta vilken del det är, till exempel baksida eller framsida, och
markera mitten på ärmen så att jag vet var exakt trådraken finns då att det kan
bli en rak linje och placera ärmen på exakt rätt ställe.
Effter
Efter jag klippt ut alla mönster från mönsterpapperen så
tvärnålade jag fast bitarna på tyget jag skulle använda. För att vara så smart
både ekonomiskt och för miljön så försökte jag att nåla fast mönsterpapperen i
kanterna av tyget så att det blev så mycket användbart tyg som möjligt kvar.
Efter jag klippt ut alla delar så klippte jag ut fyra remsor av mellanlägg, 1 x
12 cm. Jag markerade också mitten av ärmen med gul krita och en sporre.
Efter jag pressat på mellanläggen på axlarna med ånga på
strykjärnet så tvärnålade jag fast baksidan med framsidan och sydde söm och
fäste i början och slut för att det skulle sitta fast ordentligt. Jag
tvärnålade sedan fast ärmarna mot bak- och framsidan rätsida mot rätsida för
att sedan sy fast ärmarna i axlarna på fram- och baksidan. Allt jag sytt får 1
cm sömsmån. Därefter så pressade jag ut överblivande tyg på insidan för att det
inte skulle bli puffigt när jag tog på mig tröjan så att tyget inte stod upp en
aning. För att det skulle bli lättare att stryka på tyget så lärde Inti mig ett
trick att klippa var 3-4 cm mellan sömmarna (se Paint-bild på sömmen längre ned).
s
Steget efter detta var att jag tråcklade under ärmarna och
på sidan med mörkrosa sytråd med synål, för att se om tröjan passade. Jag fick
prova den och se om jag behövde sy igen med mer än 1 cm sömsmån eller mindre.
När jag provade så passade det alldeles utmärkt.
Det betydde att jag kunde sy med 1 cm sömsmån.
Jag tvärnålade hela vägen och såg till att jag inte drog ut tyget, då det blir
ojämnt.
Jag sydde med en söm som såg ut såhär:
När jag provade tröjan såg jag att längden på ärmarna var
bra så jag tvärnålade bara in ca 1 cm och sydde sedan med tvillingnål på ena
ärmen, och vanlig raksöm på andra. Det blev något fel med tvillingnålen så det
blev bara en söm. På grund av tidsbrist sprättade jag inte upp det som blev fel
utan fortsatte så att det blev lika. Jag fäste på båda ärmarna i början och
slut. Det sista jag gjorde innan jag blev klar var att sy längst ned på tröjan
också, mudd längst ned, med en aning längre sömsmån än 1 cm, kanske 1,5 cm för
att det skulle sys fast öaverallt på grund av ojämnhet i tyget. Också på grund
av tidsbrist så hann jag inte göra min rosa krage som planerat. Jag ska fråga
min farmor om hon kan hjälpa mig att göra klart tröjan helt med att fixa krage,
men då under fritiden och inte i skolan.
Material
I min process har jag använt flera material. För själva
tröjan så har jag använt mörkblått trikåtyg. Trikåtyg var ett utav få sorters
tyg vi fick använda. Trikåtyg kändes bra i och med att jag ville göra en
figursydd t-shirt som sitter lite tightare. Jag har använt mörkrosa sytråd och
synål för att tråckla, dvs, sytt en lös söm med 1 cm sömsmån för att kunna prova
t-shirten och se om den passar eller inte. För att ha skissat så har jag använt
ett A4-papper, färgpennor, blyerts, olika tyger, sax och häftapparat. Jag
använde mig av mönsterpapper när jag skulle rita ut de riktiga måtten som fanns
i en liten mapp. För att kunna skissa ut måtten så använde jag en linjal till
raka sträckor och utan till böjda. För att måtten skulle bli så exakta som
möjligt tog jag några tyngre föremål som sträckte ut mönsterpapperet och inte
gav bucklor, till exempel tejphållare, saxar och tvärnålshållare.
Miljöaspekter
Från UR:s dokumentär.
Bomull i sig har både nackdelar och fördelar. Det som är bra
med bomull och dess användning är att det växer på plantor och är en växt och
inte gjort av andra medel, till exempel linjaler av plast, utan är ett
grundmaterial. Det finns bomull som är ekologisk som inte innehåller besprutningsmedel
mm. vid odling. Det är bra att det är många människor som hjälper till i
processerna av bomullstillverkningen. Det behövs då bara muskler som arbetar
och inte resurser för maskiner. Viss bomull färgas med naturliga färgämnen som
av bland annat bark, frukter och blad. Vattnet som används för att vattna
plantorna går att använda igen och tar aldrig slut på grund av vattnets
kretslopp. Bomull används i gott syfte, det blir till tyger som därefter kan
användas till mycket, till exempel mattor, kläder, väskor, huvudbonader, till
sängkläder, gardiner mm.
Det som inte är så bra med bomull och dess användning är att
ungefär 99% av all bomull inte är ekologisk, dvs har besprutningsmedel mm. i
sig vid odling. Det börjar med bomullsfrön som är helt organiska. Redan i steg
två så blandas fröna med insektsmedel, som används 25% till just bomull. Sedan
så sås fröna i jorden och jorden blandas alltså med insektsmedel. Det behöver
ju också vattnas för att det ska bli växter och till ett kilo bomull vilket i
och för sig är mycket, går det också åt mycket vatten, genomsnittligt 10 000
liter vatten. Det är mycket. Även om vi alltid kommer ha vatten på jorden och
det går runt som i ett kretslopp så används det vattenmängder som kunde ha
använts till vattenkraft till vattenenergi. Sedan när bomullen är klar efter
6-8 månader så plockas det. Ca 70% av bomullen handplockas och det kan vara
dåligt för de som plockar. Även om det är ett jobb och man kan få betalt så är
det inte bra för kroppens hälsa. All bomull finns såklart inte i huvudhöjd så
man bara kan plocka utan man måste stå med böjd rygg i flera timmar om dagen
och plocka och sedan lägga bomullen i en korg eller liknande och sedan börja
om. Detta gör att kroppen blir utsliten och man ka få massor av ryggproblem. Av
detta så åldras kroppen mycket snabbare och man får ett kortare liv. Samtidigt
så skulle det också finnas nackdelar med att det maskinplockas. Maskiner kräver
bränsle och energi. Maskiner för dessa jobb måste ju också tillverkas och det
drar ju tid, pengar och resurser som kunde använts till annat. Även om det
sparar på mänsklig kraft och tid finns ju fördelar och nackdelar med båda
alternativen. Sedan från att bomullen plockas så måste den transporteras till
fabriker för att rensas. Saker transporteras oftast av fordon som kräver energi
och bränsle. De utsläpp alla fordon släpper ut bidrar till en försämrad
växthuseffekt och påverkar miljön negativt med höjda temperaturer – smältande isar
och torka. Bomull odlas i fler än 80 länder och det betyder att denna process
sker i fler länder än bara Turkiet. Många länder påverkar människors och
jordens hälsotillstånd. Från Turkiet så skickas bomullen via transport igen
till bland annat Brasilien för textiltillverkning. I fabrikerna som bomullen
rensas krävs arbetskraft och maskiner. På filmen hade arbetarna mask för
ansiktet för att inte andas in luften som är fylld med kemikalier och medel.
Det är väldigt ohälsosamt att vistas i ett rum som kan framkalla sjukdomar. I
fabriken där genomgår bomullen processer av rensning, kardning, spinning,
varpning och klistring för att trådarna ska bli tjockare och hålla bättre.
Efter dessa stationer så är nästa steg att väva.
Vävningen fick vi se tillverkas i Indonesien. Mönstret man
ska väva ritas på bomullstrådarna och lindas runt med plastband för att inte
färgas. Färgning kan ske på två olika sätt, på många platser mednaturliga och
organiska växtfärger från bland annat blad, bark och frukter. Där Agung Putri
arbetade, hon som förklarade lite hur det gick till, används bara syntetiska
färgämnen, dvs. konstgjorda och oäkta. När färgen torkat och plastbanden tagits
bort så ska man väva. Det är på ett krångligt sätt vävstolen träs och det tar
lång tid. Det tog ett år för Agung Putri att lära sig väva och det tar lång tid
att väva. Tyger är ofta flera meter långa och en meter vävde man ungefär på en
dag. Man måste vara noga med hur man väver så att det blir rätt gjort. Det som
inte är bra med detta jobb är att man förmodligen inte får så bra lön och man
blir trött och utmattad i kroppen. Man siter vid vävstolen dagar in och dagar
ut och kroppen blir till slut så trött att det säger ifrån, som de som
handplockar bomull. Kroppen åldras i förtid och man har större risk för
sjukdomar i tidigare ålder.
Resultat
Trots motgångar så blev jag ändå nöjd med slutresultatet.
Jag brukar inte sy kläder på fritiden så jag är nöjd med min prestation. Man lär
sig ju bara av sina misstag och detta var roligt att göra!
Före:
Efter:
s
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar