Louise Rosenholm - Utvärdering

Från början tänkte jag mig en indonesiskt inspirerad t-shirt. Jag ville hitta ett tyg med mycket färger och mönster. Det gjorde jag inte, istället fick jag skapa mitt egna tyg. I början hade jag ingen aning om jag skulle klara av att göra ett snyggt tyg, egentligen visste jag inte alls om min idé var bra eller hur resultatet skulle bli.  

Men resultatet blev rätt likt min allra första idé, precis som jag tänkte innan jag påbörjat mitt projekt går t-shirten nästan ända ned till knäna, runt midjan är ett band knutet, tröjan är luftig med ett fint mönster. Något som däremot skiljer resultatet och min första idé ifrån varandra är att jag tänkte mig att halsmudden skulle vara svart, den skulle också vara broderad. Jag tänkte mig även ett mörkt band runt tröjan, men till slut valde jag i alla fall ett ljusrosa band.

Hur gjorde jag då, vilka metoder använde jag för att få det resultat som jag tillslut fick?

Jag började med att leta på ett mönster som jag ville använda. Sedan gjorde jag om det genom att förlänga både plagget och ärmarna, viktigt är också att lägga till en centimeters sömsmån, annars blir tröjan för liten eftersom att mönstret endast visar hur plagget kommer att vara när det är klart. Tanken med t-shirten var att den skulle likna en tunika samtidigt som den liknade en poncho. Det lyckades, jag har nu en t-shirt som de flesta skulle kalla tunika eller klänning.

Efter att jag gjort om mönstret nålade jag fast det på det vita tyget jag skulle använda. Viktigt är att trådraken går åt det håll som står på mönstret, annars kan plagget krympa, i tvätten, åt alla möjliga konstiga håll och inte alls bli snyggt. Om det står ”mot vikt kant” ska jag också nåla fast och klippa mönstret mot den vikta kanten på tyget.

Efter att jag klippt ut mönstret markerade jag alla viktiga markeringar på tyget, t.ex. mitten av halsen eller mitten av halsremsan. Därefter var det bara att börja nåla och sy enligt instruktionerna.  Jag började med att pressa fast mellanlägget allra högst upp på plagget, i området runt halsen, det för att skydda tyget. Mellanlägget pressades fast på tygets avigsida. Därefter nålade och sydde jag ihop samma område med elastisk söm, då låg de två tygbitarnas räta sidor mot varandra och avigsidan ut, det för att sömmen sedan inte ska synas på den fina rätsidan utan istället på avigsidan. Sedan var det dags att nåla och sy fast ärmarna i fram- och bakstycket, också med elastisk söm. Efter det sydde jag ihop sidorna på plagget, alltså fram- och bakstyckena samt underdelen av ärmarna, detta gjorde jag med elastisk söm. Den sista delen av tröjan var ännu inte fastsydd, nämligen halsmudden. Hur gjorde jag med den?

För det första sydde jag ihop kortsidorna på halsremsan med varandra. Precis som jag gjorde när jag sydde ihop de andra delarna la jag räta mot räta innan jag sydde.  När jag sytt ihop halsremsans kortsida med dess andra kortsida sydde jag ihop dess långsida med den andra långsidan. Därefter var det dags att sy fast mudden på tröjans hals, det gjorde jag genom att första nåla fast baksidans mitt av remsan med bakstyckets mitt. Därefter nålade jag fast remsans framsida med mitten av framstycket. Jag nålade fast remsan med ännu fler nålar innan jag började sy fast den. Eftersom halsremsan är mindre än halsen på t-shirten var jag tvungen att dra i tyget rätt mycket när jag sydde, annars hade det inte blivit rakt.

Nu var alla delar fastsydda med varandra och det var dags att fålla. Det innebär att man viker in en del av tygänden på ärmarna och längst ner på tröjan så att det blir dubbelvikt. Då blir kanterna mycket snyggare och jämnare. Sy fållar gör man inte som vanligt, man syr dem med tvillingnål, då blir det sicksack på undersidan av tyget och dubbla raksömmar på översidan. Detta gör att sömmen ser mycket snyggare ut på framsidan.

När jag sytt fast mudden var tröjan färdigsydd. Nu började det jobbigaste jobbet, trycket. Jag skulle tejpa ränder över hela tröjan, tejpa ränder över hela bakstycket, framstycket och ärmarna. Gissa om det tog tid. Jo, många timmar, men det var det värt. När jag tejpat klart var det dags att färga tröjan. Eftersom att jag sydde den innan jag färgade den var jag tvungen att lägga en kartongbit med plast runt i tröjan, så att inte textilfärgen skulle åka igenom på andra sidan. Därefter började jag med att färga tröjan röd med hjälp av en svamp. För att få den effekten jag ville ha på tröjan var textilfärgen tvungen att vara utspädd med riktigt mycket vatten, jag skulle säga att den ska bestå av 40% färg och 60% vatten. Då rinner färgen ut under tejpen och skapar den oregelbundna känslan jag vill ha i mönstret. Sedan duttade jag på gul färg på tröjan, då får den olika nyanser och förstärker plaggets karaktär ännu mer. När färgen torkat vände jag plagget och färgade den andra sidan. Färgningen krävde stor noggrannhet och gjordes ute på min gräsmatta för att inte förstöra något inomhus. Men du kanske undrar hur jag kom på att tröjan skulle ha det mönstret som det faktiskt har.

Jo, jag testade. I frustration stod jag många timmar och testade, i hopp att hitta den ”geniala idén”. Det gjorde jag inte. Tillslut bestämde jag mig för att bara göra en vanlig, randig tröja, en sådan där konventionell som alla har. Men färgen jag använde på testet var från mina tidigare färgexperiment utspätt med vatten. Jag tejpade mina ränder och målade tyget. Tänkte att det här kommer bli världens tråkigaste tröja. Men så, när jag drog av tejpen så var där ett alldeles fantastiskt mönster, jag hade hittat den ”geniala idén”. Min tröja skulle minsann bli originell, den skulle bli en sådan att vara stolt över.

Det blev den, det ljusrosa bandet runt midjan höjde t-shirten mycket. Jag är jättestolt och nöjd. Aldrig har jag lyckats sy något så snyggt som den här t-shirten. Jag kommer att bära tröjan i skolan och på fritiden och jag kommer att trivas i den. Jag blir glad när saker lyckas, det gjorde den här tröjan. Jag som hade fruktat den dagen då jag skulle färga den, jag trodde att jag skulle förstöra den. Men den blev bra, riktigt bra. 

Jag använde mig av 2,75 meters bomullstrikå för totalt 355 kr. Trikå är ett elastiskt tyg som är töjbart och lätt att forma. Tygsorten används ofta till t-shirtar och vi hade inget annat val än att använda oss av det. Trikå har låg skrynklingsbenägenhet och hög luftgenomsläpplighet. Väldigt positiva egenskaper om du frågar mig. En nackdel med trikå är att det har låg dimensionsbenägenhet, förmågan att behålla sin form. Jag använde mig av bomullstrikå, men  vad är ”det vita guldets”, bomullens, egenskaper och hur påverkar den miljön, vad är fördelarna och vad är nackdelarna?

Bomull är ett material som är otroligt bekvämt att ha på sig och som känns luftigt. Det tål tvätt bra och är starkt. Egentligen är det ett helt fantastiskt material, för oss konsumenter.

I dokumentären "Ren bomull, smutsig framställning" får vi börja med att följa med Camilla Thulin till Malmöoperan, där får vi veta hur kläder tillverkas för att bli så trovärdiga operans handling som möjligt. Vi får följa med till Bali i Indonesien och se hur tyger vävs. Vi får följa med på en resa och se bomullsproduktionens hårda sanning.

I Baykal, Turkiet, träffar vi familjen Erdem, en typisk bomullsproducent. Trots att bomullsproduktion är en jätteindustri i världen produceras det mesta i små jordbruk. För familjen Erdem är varje familjemedlem viktig för att produktionen ska fungera, bomullen är deras liv. Det är ett hårt jobb som både drar till sig sjukdomar och trötthet, men till skillnad från många andra tjänar familjen Erdem pengar på sina åkrar, Men många bomullsarbetare jobbar med det för att de inte har något annat val och tjänar extremt lite.

Visste du att 25% av världens insektsmedelsförbrukning går till bomullsodling? Bomull måste konstgödas flera gånger per säsong. I genomsnitt kräver ett kilo bomull 10 000 liter vatten. Bomull odlas i över 80 länder och endast en procent av världens bomull är ekologisk. Ungefär 70% av all bomull handplockas.

"Ren bomull, smutsig framställning", precis så är det. Bomullsplagg som känns fräscha och bekväma att ha på sig, är egentligen en av de största miljöbovarna och orsakar många människors död just på grund av alla bekämpningsmedel som används för att odla den. 

Bomull orsakade att Aralsjön försvann, en sjö som en gång varit världens fjärde största sjö och en mycket viktig del för Asien. Sjön dränerades under Stalins tid, man grävde för hand flera tusen kilometer bevattningskanaler för att leda Aralsjöns vatten till bomullsplantagerna. Snart var en av världens största sjöar bara  en öken.

Den där vita, lilla ”oskyldiga” tussen är alltså inte så fantastisk som den kan verka.

Källor:

http://natgeo.se/natur/naturkatastrofer/aralsjon-sjon-som-forsvann

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bomull#Egenskaper