Moa

Utvärdering av T-shirt - Moa Stockfors 9C2016

Idé, planering, design
När jag fick reda på att vi skulle på designa vår egen T-shirt, så blev jag jätteglad. Jag  blev gladför att jag länge velat ha en speciell design på en tröja som jag dessutom inte hittat i butik och som jag tyckte skulle bli kul att designa. Jag tycker om när man utifrån sig själv får designa och inte bara gå efter en exakt beskrivning  av form, färg och tryck. Jag fick min inspiration även från pinterestför att kunna hitta en bild på en T-shirt som jag skulle vilja ha. Jag visste att jag ville ha en T-shirt med långa ärmar och att den skulle vara i side-shoulder. Så jag söktepå pinterest och fann bland annat dessa bilder:





Bilden längst upp till höger i det översta collaget gav mig mest inspiration för att det var den bilden som jag tyckte bäst om och den var mest lik den T-shirt jag hade tänkt mig (med långa ärmar).
Jag älskar änglar, vingar och fjädrar för att jag tycker att det är stilrent och vackert, därför valde jag att använda de som inspiration. Det gör mig lycklig. Collagen gjorde jag i Pinterest.
När jag planerade så började jag med att skissa min T-shirt, både med fram och bakstycke.Jag skissade en långärmad t-shirt med en drömfångare på ryggen, v-ringad i både fram och bak för att få en bra side-shoulder. Jag skulle använda mig utav trikå-tyg och hade först svårt att bestämma mig för vilken färg mitt plagg skulle ha, antingen grå, svart eller vit. Så jag klippte ut 3 små tygbitar av vitt, svart och grått som jag fäste på mitt skiss-papper så att jag skulle få en tydligare bild. Jag bestämde mig sedan för vilken storlek jag ville att mitt plagg skulle ha (S) och sedan till slut för att jag ville att plagget skulle vara vitt, för att jag tycker att vit är en stilren färg som matchar till det mesta och dessutom så har jag inte så många plagg i vitt. I alla fall inte lika många som i svart. Materialet trikå tycker jag om för att det är stretch i det, det är bekvämt och det funkar att ha på sig vid de flesta tillfällen då materialet är väldigt rörligt med stretch och tyget är väldigt bekvämt och skönt. Trikå är ett maskinstickat tyg, viket skiljer sig lite mer från vävda tyger.
Min skiss och planering:

Arbetsgång:
Det första jag gjorde efter att jag hade ordnat en moodboard på Pinterest (collage) var att börja skissa och planera. Det första steget jag gjorde efter det var att skissa av min modell på t-shirten från en färdig mall + att jag lade till långa ärmar. Jag valde att skissa utifrån min egen storlek och skissade efter måtten small(S). När jag hade skissat av alla delar till min t-shirt på ett mönsterpapper så lade jag till 1cm sömsmån på alla delar. Sömsmån använder man för att få lite marginal när man ska sy sen. Eftersom att jag ville ha en side-shoulder med v-ringning så ritade jag även ut den på mitt fram och bakstycke (på skissen). Detta hjälpte min lärare mig med, sedan kollade vi av hur djupjag ville ha den och anpassade allt efter det. Här är en av bilderna på när jag hade skissat från mallen och på mitt bakstycke skissat på ett mönsterpapper, med 1cm sömsmån:

Efter det så tog jag fram mitt dubbelvikta tyg och nålade fast delarna på tyget. Dock så anpassade jag det scenariot efter vilken del jag skulle klippa ut. När jag skulle klippa ut fram och bakstyckena så följde jag tygets vikta kant för att tyget var dubbelvikt och för att trådraken låg vid den vikta kanten och inte mitt i tyget. Antingen kan trådraken ligga vid tygets vikta kant eller så kan den ligga mitt i, men ligger den på samma plats som den vikta kanten, så är den lättare att följa. Jag nålade fast det jag skulle klippa ut och klippte sedan. Ärmarna var jag dock inte tvungen att klippa vid tygets vikta kant. Sedan när jag hade klippt ut alla tyger så lade jag mellanlägg mellan fram och bakstyckenas aviga sidor. Ett mellanlägg är en förstärkning för axeln (eftersom att det var där som jag fäste den).
Mellanlägg:

Jag markerade även ett 0,5cm jack med en sax på ärm-kullarna och på fram och bakstyckets mitt. Jag utgick från min mall där det jacket redan var markerat.
Efter det så var det dags för att sy ihop axlarna på fram och bakstycket med varandra (avigsida):

Resultat från rätsida:

Först så tvärnålade jag tygstyckena med varandra. Jag använde mig utav en elastisk sicksack söm till det. Jag sydde de på symaskin med vit sytråd. När jag sydde fast axlarna med varandra så sydde jag fast dem räta mot rätsida (avig sidan utåt) så att jag sedan kunde vända hela plagget till rätsida (resultatet ser du ovan). I samband med det skulle jag även sy ihop ärmarna och sidan, vilket jag gjorde på en och samma gång. Jag tvärnålade från längs ut på ärmen hela vägen ner till slutet av tröjan som jag sedan sydde på maskin med exakt samma elastiska sicksack-söm som innan. Resultat av när jag sydde ihop fram och bakstycket ärmar och sidan. Såhär såg plagget ut innan jag hade sytt ihop ärmarna och sidorna:

Efter det så hade jag hela grunden för plagget klar. Ett plagg som går att bära. Dock så är den inte justerad eller fållad, heller inte tryckt. Men det var så långt som jag hann. Jag fick en halvklar t-shirt på den tiden som jag hann arbeta.
Resultat:


Material
Materialet jag valde att använda var trikå. Trikå har många bra egenskaper tycker jag. Dels så är det ett bekvämt tyg att använda vid tillverkning av kläder (att ha på sig) för att tyget blir stretchigt, vilket är positivt om plagget ska sitta bra, vara bekvämt, smidigt och elastiskt. Trikå är en textilvara som består av trådmaskor (huvudsakligen). Det bildas genom stickning eller virkning. Den absolut vanligaste tekniken av trikå är väfttrikå. Det finns även en teknik av trikån som heter varptrikå, men väfttrikå tillverkas på stickmaskiner med stickning. Trikå är ett vackert tyg som jag tycker är ganska hållbart i kläder i och med att det är stretchigt. Hade tyget inte varit stretchigt så hade det lättare kanske formats och blivit urtvättat (om plagget från början var menat att vara rakt).
Vi har även lärt oss en del om bomull och dess tillverkning, miljöaspekter och priser, även frakt och fransporter. Under den lektionen fick vi själva titta på en halvtimmes lång dokumentärfilm om bomull under länken: www.ekillaslojd.weebly.com .

Min sammanfattning av filmen är att jag lärde mig väldigt mycket om bomull och hur man på olika sätt arbetar med material, former och mönster i andra länder. Filmen handlade dels om en kvinna, 52 åriga Anak, som berättade lite om hur de arbetar bland annat med vävning, på Bali, Indonesien. Hon berättar om hur hela vävningen går till för att framställa och tillverka ett tyg. Först färgar man in mönstret, den horisontella tråden i väv maskinen. Mönstret ritas på bomullstrådarna och delas med hjälp av täckande plast band på de delar av tyget som inte ska färgas. Då ser man sedan mönstret. Men när mönstret är färgat, blir den del man täckt med band, ej färgad. Sedan färgas trådarna och då används syntetiska färgämnen. När tyget sedan har torkat, tar man bort plast banden och mönstret är färdigt. Efter det är det dags för att trä varpen, vävstolen. Då får man fram alla trådar.  Med hjälp av skytteln, som går fram och tillbaka, bildas tyget och dess mönster av alla gemensamma trådar tillsammans, som spänt dras genom skytteln.

Balis kulturhistoria är rik i både från konst och dans, till hantverk. Anak berättar att det indonesiska ordet "ikat" har två betydelse - "tråd" och "att knyta". Ikat är en slags vävning. Mönstret har en vag kontur. Ett indonesiskt mönster som är vanligt i Indonesien är blommönster. I Indonesien används naturliga växtfärger från naturen som från växter, bark, blad och frukter, vilket är otroligt bra för miljön, då man inte behöver tillverka färg i fabriker, med hjälp av giftiga ämnen som kan skada naturen och dess växthuseffekt.

På Malmöoperan, arbetar hantverkarna flitigt. När de ska tillverka kostymer som är inom en äldre tidsperiod, till exempel kläder från 1800-talet använder de speciella skisser, för att kunna framställa så verkliga kläder som möjligt till föreställningarna.
I över 80 länder odlas bomull. Bomullsfrön täcks med insektsmedel, för att kunna odlas och gro. Hela 25% av jordens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling. Man både konstgöder och bevattnar odlingsfälten. Det tar cirka 2 månader för en bomullsplanta att växa upp och bli stor och inom 6-8 månader är bomullen färdigodlad och utslagen. 10 000 liter vatten går till 1kg bomull. Efter att bomullen är färdigplockad, renas den på fabrik från smuts och orenheter. Bomullen fraktas till andra länder, där den kardas och spinns till tunn tråd. Sedan varpas trådarna och rullas upp på en rulle/bom. Efter det klistras och stärks varptrådarna med lim. Sedan vävs de och det vävda tyget fraktas till skrädderiet som tillverkar kläder.

Det finns både dam och herrskräddare som designar kläder.

Miljöaspekter för bomull, egna tankar och åsikter
Jag skulle påstå att bomull är ganska miljövänligt. Om bomullen är ekologiskt och slipper fraktas genom många delar av världen för att exempelvis anlända till Sverige, så blir det mindre miljövänligt på grund av transporten. Dock så tycker jag att bomull från början tillverkas på ett miljövänligt sätt när den handplockas och inte tillverkas av maskiner som drivs av el. Det är transporten för bomullen till fabrikerna som är sämre för miljön. Transporterna leder till koldioxidutsläpp av fordonen och därmed leder det till en ökat växthuseffekt. Den ökade växthuseffekten påverkar jorden negativt då jordens medeltemperatur stiger och på platser på jorden där det vanligtvis är varmt, blir det extrem värme vilket leder till torka, svält, spridning av sjukdomar och utrotning av djur vid konkurrens. Det blir klimatförändringar så som extrema väder som regn ledande till översvämningar. På platser som Arktis och Antarktis där djuren behöver kylan för att kunna överleva, smälter isen och djur utrotas på grund av värmen och brist på mat - konkurrens.
Det finns dock ekologisk bomull som tillverkas i Sverige och behöver då inte fraktas lika långt, vilket är positivt. Dessutom behandlas bomullens växt bra, men naturliga varor. Men det är otroligt synd att lönen för arbetskraften är billigare i andra länder, alltså att folk mindre betalt och det tjänar företagen på, då de spar pengar.

Resultat
Jag är ganska nöjd med mitt resultat. För att formen/designen på tröjan blev nästan precis som jag hade tänkt mig och den blev ganska lik min skiss och tanke. Dock så blev jag ju inte riktigt klar, vilket har gjort mig besviken då jag inte varken är klar med t-shirten i sig eller med trycket.
Om jag skulle tipsa någon annan som vill designa en likadan t-shirt, så skulle jag rekommendera hen att inte lägga för mycket tid på planeringen innan, vilket jag gjorde som ledde till att jag hamnade efter. Även att vara noggrann med att följa upp sitt eget arbete, anteckna, fotografera och ha koll så att det blir lättare att till sist göra sin utvärdering.
Här är en bild på mitt resultat:

Matilda - Utvärdering

T-shirt - Utvärdering

• Min tanke var att jag ville göra en ganska vanlig T-shirt som man kan använda till vargdags. Jag hade tänkt göra/sy tröjan till mig själv, därför är den inspirerad av min egen stil, min vardag och intressen. I min vardag är jag med kompisar, tävlar i cheerleading, går i skola och fotograferar, därifrån har jag tagit min inspiration. Det jag har tänkt göra är en raglan t-shirt med ett lite "college - T-shirt" inspirerat tryck. Eftersom jag visste att jag ville göra en ganska simpel tröja i min stil, kom jag på hur trycket och tröjan skulle se ut rätt fort. Jag tänkte göra lite längre ärmar så dom gick precis ovanför armbågen och den ska vara lite oversized. Färgerna jag valde att min tröja skulle ha är grå och marinblå. Jag valde de färgerna då jag tycker det är snyggt och stilrent. Det marinblåa är dock inte så miljövänligt då det är så mörkt och därför kräver mer färgämnen än det ljusa grå. Tygerna jag använde var stretchiga bomullstyg.

Detta är min moodboard då.

Jag gjorde denna design på datorn under en lektion, detta var då hur jag hade tänkt att mitt tryck skulle se ut. Jag tänkte använda denna design och göra ett schablontryck på bröstet på tröjan.

Min skiss såg ut såhär och då skissade jag på papper den design jag gjort på datorn.

Här ritade jag hur jag ville att tröjan skulle se ut efter en vanlig mall. Jag räkande också ut att min tröja hade kostat ca 258kr, 129kr/m och jag använde ca 2 m tyg.

• Jag började med att rita av mallen för raglantröja på mönsterpapper, ärm, halsmudd, fram- och bakstycke. Efter detta moment ritade jag sömsmån runt varje del förutom halsmudden där sömsmån redan var inkluderat i ritningen. Sedan klippte jag ut mallen för att nåla fast på mitt tyg. Jag hade då grått tyg till fram- och bakstycke, blått tyg till armar samt halsmudd. Efter att ha nålat fast alla bitar på tygerna, klippte jag ut de olika delarna.                                           Sedan började jag med att klippa ut mina mellanlägg som sedan ströks fast på kanterna är ärmarna skulle sys fast. Detta gör man för att det ska hålla bättre.                                            När jag strykt fast mellanläggen nålade jag fast ena sidan på en ärm med ena sidan på framstycket, sedan andra sidan på ärmen med en sida på bakstycket, efter det den andra sidan på bakstycket med en sida på andra ärmen och till sist den andra delen på ärmen med framstyckets andra sida. Så man sydde inte som på en vanlig tröja(sy axlarna och sedan sidorna), utan man sydde en sida av varje del i taget.                                                                     Sedan påbörjade jag arbetet med halsmudden. Jag lade tygets kortsidor mot varandra med avigsidan ut. Sedan sydde jag kortsidorna med raksöm. (Alla andra sömmar sydde jag med elastisk söm).                                                                                                                                   Efter detta hann jag inte längre.

Såhär såg det ut när jag nålade fast framstycket på tyget.

Här nålade jag fast mallen för ärmen på tyget, då skulle man tänka på trådraken. Då mätte man från en linje man ritat på mallen ut i kanten på tyget uppe och nere för att det ska bli rakt när man klipper ut tyget.

Mina ärmar efter att jag klippt ut tygerna.

Fram- och bakstycket efter att jag klippt ut tygerna.

Såhär såg det ut när jag sytt ihop ärmarna med fram- och bakstycket.

Såhär ser då en elastisk söm ut. Här har jag sytt på mellanläggen vid ärmarna.

• Vi kollade på en dokumentär där vi fick lära oss lite om bomull och bomullsproduktionen. I dokumentären om bomull fick vi besöka olika platser i världen och se olika jobb som involverar bomull, vävning och färgning av tyger bl.a, samt tips på hur man ska stryka en skjorta.                                                                                                                                                 Vi fick se och höra hur det kan vara för de som jobbar med att sy/tillverka scenkläder på operan i Malmö. Framförallt fick vi se kläder som sytts med gammaldags stil för teater och musikaler. Jag fick bl.a. lära mig att man ofta lägger till några cm extra i sömsmån ifall skådisen lägger på sig eller förlorar några kilon så man lätt kan ändra måtten så plagget fortfarande sitter bra. De pratade även om vad som karaktäriserar ett bra hantverk t.ex, på gammal plagg lite handsytt som knapphål bl.a.                                                                                                                             Vi fick följa med till Bali t.ex och se hur man gör mönstret på tyger där. Deras mest typiska mönster är kallat ikat. I filmen fick man se hur jobb kan se ut i fattigare länder där dem inte har råd för en utbildning. Kvinnor(oftast) får sitta hela dagar vilket kan innebära 10 timmar och väva tyg. Efter en dag kan de ha vävt 1 meter tyg, alltså 10 cm/timme. 
• 
  
  Vi fick även se hur det kan se ut för de som odlar och plockar bomull. Även fast bomullsproduktionen är stor över hela världen kommer den mesta bomullen från små jordbruk. Familjen Erdem i Turkiet, är en typisk producent av bomull.
  
  
  Familjen Erdem har jobbat med bomullsjordbruk i generationer, de har ärvt sitt bomullsfält av sin far och farfar(osv.) En av de kvinnliga familjemedlemmarna berättade att hon alltid har drömt om att få gå i skolan och få ett yrke. Hennes far hade skrivit in henne till skolan men pga bomullsfälten bl.a. vägrade hennes farfar och hon har istället fått fortsätta jobba på bomullsfälten. Hon säger att hennes hopp är borta, det finns inte kvar längre.
  
  
  De berättade att de får gå från morgon till kväll med endast 1 timmes paus för lunch, resten av dagen går de och plockar bomull. Hela familjen inklusive de yngsta barnen måste hjälpa till, de har det inte så bra så att de får gå i skolan. Ändå har familjen Erdem det ganska bra jämfört med andra bomullsproducenter eftersom de kan tjäna pengar på sitt egna fält. På andra bomullsfält är arbetskraften billig och folk som inte har något annat val får jobba för en lön som knappt går att leva på.
  
  
  Bomullsproduktionen var stor även på 1800-talet i USA där amerikanerna hade slavar som arbetade på deras bomullsfält. Trots att slaveriet förbjöds 1865 fick slavarna stanna kvar på bomullsfälten. Deras lön var mat och en plats att sova på.
  
  
  Vi barn och ungdomar i Sverige kan säga att de som inte har råd eller kan gå i skolan har tur, att det skulle vara så skönt om vi också fick slippa skolan, men det är vi som har tur. Vi gnäller om våra problem, men de är små som smulor jämfört med dem i fattiga länder. Vi kan gå i skolan, få kläder i överflöd och vi kan gnälla över hur äcklig mat vi får medan folk svälter i andra länder. Vi kan skatta oss lyckliga att vi har chansen att gå i skolan, kunna utbilda oss, få ett bra jobb, tjäna tillräckligt med pengar för att kunna försörja oss själva. Problemet är att vi tar allting förgäves.
  
  
  Jag tycker det är hemskt hur jobb och livet ser ut för de i fattiga länder. De sitter och sliter varje dag för att plocka bomull och tillverka tyger för att kunna överleva, medan vi sitter och gnäller över att det inte finns något bra program på tv. De har haft drömmar om att få gå i skolan och få ett jobb, men de vet att det inte kommer hända för de måste tjäna pengar för att försörja sin familj som inte heller kan gå i skolan. Vi i Sverige kan skatta oss lyckliga.
  
  Bomull är det vanligaste materialet till kläder bl.a, det används till de flesta plaggen. Varför tror jag kan bero på att det är det lättaste att plantera och tillverka tyg av. Syntet t.ex. tror jag är svårare att tillverka tyg av p.g.a olika aspekter, men jag tror det är mer miljövänligt än bomull.
  En fördel med bomull är att det är så mjukt och kan användas till tyger(blir mjuka kläder bl.a.) och bomullspads som kan användas till ansiktet. Däremot är det inte det mest miljövänligaste.
  
  Vi fick då arbeta med bomullstyg. Det är billigare än t.ex. ylletyg och som sagt det vanligaste materialet som brukar användas till de flesta plaggen.
  
  Jag är nöjd med resultatet, så långt som jag hann. Vi förlorade många lektioner och har inte haft lika många lektioner som alla andra klasser samt att jag inte kom igång med mitt arbete tills efter några lektioner. Så jag önskar att jag hade hunnit börja med mitt tryck, då jag gillade idén och designen. Men det arbetet som jag hann att göra är jag nöjd med. Hade jag gjort det igen skulle jag försökt jobba lite snabbare. Jag skulle även kunnat valt göra en design där svårare metoder hade behövts, men eftersom tröjan skulle varit till mig ville jag ha en rätt stilren och simpel design.
  
  
  

Nova Bursell - Utvärdering

Utvärdering av T-Shirt

Idé, planering och design

Jag har gjort en t-shirt inspirerad av en av mina förebilder, Jessica Jung. Hon är sångerska, dansare, skådespelerska och designer. Hon har ett eget företag som bland annat säljer kläder och accessoarer, Blanc & Eclare.

Länk till Mood Board: https://se.pinterest.com/novabursell/blanc-girl/

För att bli säker på vad för t-shirt man ska göra så måste man göra en tankekarta med många förslag och stilar. Vi fick i uppdrag att göra en så kallad ”mood board” via Pinterest där man kunde söka på termer och begrepp, färger, modeller på kläder osv inom design och fashion. Vi skulle också föreställa oss göra vår t-shirt till en kund och jag valde mig själv. Jag lade in bilder på kundens livsstil, intressen den har och olika klädstilar den gillar och brukar använda.

Varför jag har valt att göra en mörkblå, figursydd t-shirt med ljusrosa krage i trikåtyg är för att den stilen på kläder tycker jag passar mig. Figursytt är alltid snyggt och elegant, och idén att ha krage på är inte fel. Trikåtyg är det också lite stretch i så den sitter inte åt för hårt och är lätt att röra sig i. Mörkblått är en mörk färg som gör att man ser smalare ut, då det är en färg lik svart. Varför jag inte valde svart var för att den färgen är så typisk. Det finns så mycket som är svart och jag tycker det blir roligare om man har på sig andra färger. Varför jag ville ha en ljusrosa krage till det mörkblå är för att det ser annorlunda ut. Det är inte det typiska klädesplagget i det samhälle vi lever i nu. Krage är lite mer elegant än de mer vardagliga kläder man ser i de vanligare butiker man handlar i idag. Det blir en fin kontrast mellan det blå och rosa och kragen blir pricken över i. Jag vill inte klä mig enligt en speciell klädkod utan bär det jag känner för.

Jag är en väldigt noga person och har därför tänkt från början att inte vara för petig i det jag gör utan att jag lägger på en växel så att jag hinner bli klar i tid. Den idén höll till jag skulle sy muddarna på ärmarna. Jag använde tvillingnål för att det skulle bli två parallella sömmar istället för en när man använder en vanlig nål. Tvillingnålen gick av två gånger och när det äntligen funkade och jag sa till Inti att jag var klar med ena ärmen, hade det bara blivit en söm och inte två.

 

 

 

Arbetsgång

Jag har vetat länge att vi skulle göra en t-shirt och jag har haft idén sedan ett tag tillbaka att jag ska göra en Jessica Jung-inspirerad. Jag var beredd redan första lektionen att börja. Det enda dilemmat jag hade var nog i vilka färger t-shirten skulle vara. Bortsett från det så hade jag bilden i huvudet på den färdiga tröjan. Jag hade flera förslag på färgkombinationer mellan färgerna svart, rosa och mörkblå. Även fast jag var så säker på vad jag ville göra skulle man ha två idéer. Min andra idé var en t-shirt med svart tyg, lite mer slapp men elegant. Längre i ärmarna, över magen och i ryggen och någon sorts spets i ryggen över skulderbladen. Man skulle inte bara lägga in bilder i en mood board utan också rita en skiss på framsida och baksida av tröjorna med färger och detaljer. Jag häftade fast små bitar av tygerna jag hade tanke i att använda på sidan av pappret vi skissade på.

Efter man hade bestämt sig för vilken av de två idéerna man villa göra var det bara att börja. Jag tog mönstret till rätt tröjmodell och skissade ut efter linjerna med rätt mått plus 1 cm sömsmån. Också viktiga markeringar som att veta vilken del det är, till exempel baksida eller framsida, och markera mitten på ärmen så att jag vet var exakt trådraken finns då att det kan bli en rak linje och placera ärmen på exakt rätt ställe.

 

Effter

Efter jag klippt ut alla mönster från mönsterpapperen så tvärnålade jag fast bitarna på tyget jag skulle använda. För att vara så smart både ekonomiskt och för miljön så försökte jag att nåla fast mönsterpapperen i kanterna av tyget så att det blev så mycket användbart tyg som möjligt kvar. Efter jag klippt ut alla delar så klippte jag ut fyra remsor av mellanlägg, 1 x 12 cm. Jag markerade också mitten av ärmen med gul krita och en sporre.

  

Efter jag pressat på mellanläggen på axlarna med ånga på strykjärnet så tvärnålade jag fast baksidan med framsidan och sydde söm och fäste i början och slut för att det skulle sitta fast ordentligt. Jag tvärnålade sedan fast ärmarna mot bak- och framsidan rätsida mot rätsida för att sedan sy fast ärmarna i axlarna på fram- och baksidan. Allt jag sytt får 1 cm sömsmån. Därefter så pressade jag ut överblivande tyg på insidan för att det inte skulle bli puffigt när jag tog på mig tröjan så att tyget inte stod upp en aning. För att det skulle bli lättare att stryka på tyget så lärde Inti mig ett trick att klippa var 3-4 cm mellan sömmarna (se Paint-bild på sömmen längre ned).

   s

Steget efter detta var att jag tråcklade under ärmarna och på sidan med mörkrosa sytråd med synål, för att se om tröjan passade. Jag fick prova den och se om jag behövde sy igen med mer än 1 cm sömsmån eller mindre. När jag provade så passade det alldeles utmärkt.

 Det betydde att jag kunde sy med 1 cm sömsmån. Jag tvärnålade hela vägen och såg till att jag inte drog ut tyget, då det blir ojämnt.

 Jag sydde med en söm som såg ut såhär:

När jag provade tröjan såg jag att längden på ärmarna var bra så jag tvärnålade bara in ca 1 cm och sydde sedan med tvillingnål på ena ärmen, och vanlig raksöm på andra. Det blev något fel med tvillingnålen så det blev bara en söm. På grund av tidsbrist sprättade jag inte upp det som blev fel utan fortsatte så att det blev lika. Jag fäste på båda ärmarna i början och slut. Det sista jag gjorde innan jag blev klar var att sy längst ned på tröjan också, mudd längst ned, med en aning längre sömsmån än 1 cm, kanske 1,5 cm för att det skulle sys fast öaverallt på grund av ojämnhet i tyget. Också på grund av tidsbrist så hann jag inte göra min rosa krage som planerat. Jag ska fråga min farmor om hon kan hjälpa mig att göra klart tröjan helt med att fixa krage, men då under fritiden och inte i skolan.

Material

I min process har jag använt flera material. För själva tröjan så har jag använt mörkblått trikåtyg. Trikåtyg var ett utav få sorters tyg vi fick använda. Trikåtyg kändes bra i och med att jag ville göra en figursydd t-shirt som sitter lite tightare. Jag har använt mörkrosa sytråd och synål för att tråckla, dvs, sytt en lös söm med 1 cm sömsmån för att kunna prova t-shirten och se om den passar eller inte. För att ha skissat så har jag använt ett A4-papper, färgpennor, blyerts, olika tyger, sax och häftapparat. Jag använde mig av mönsterpapper när jag skulle rita ut de riktiga måtten som fanns i en liten mapp. För att kunna skissa ut måtten så använde jag en linjal till raka sträckor och utan till böjda. För att måtten skulle bli så exakta som möjligt tog jag några tyngre föremål som sträckte ut mönsterpapperet och inte gav bucklor, till exempel tejphållare, saxar och tvärnålshållare.

 

Miljöaspekter

Från UR:s dokumentär.

Bomull i sig har både nackdelar och fördelar. Det som är bra med bomull och dess användning är att det växer på plantor och är en växt och inte gjort av andra medel, till exempel linjaler av plast, utan är ett grundmaterial. Det finns bomull som är ekologisk som inte innehåller besprutningsmedel mm. vid odling. Det är bra att det är många människor som hjälper till i processerna av bomullstillverkningen. Det behövs då bara muskler som arbetar och inte resurser för maskiner. Viss bomull färgas med naturliga färgämnen som av bland annat bark, frukter och blad. Vattnet som används för att vattna plantorna går att använda igen och tar aldrig slut på grund av vattnets kretslopp. Bomull används i gott syfte, det blir till tyger som därefter kan användas till mycket, till exempel mattor, kläder, väskor, huvudbonader, till sängkläder, gardiner mm.

Det som inte är så bra med bomull och dess användning är att ungefär 99% av all bomull inte är ekologisk, dvs har besprutningsmedel mm. i sig vid odling. Det börjar med bomullsfrön som är helt organiska. Redan i steg två så blandas fröna med insektsmedel, som används 25% till just bomull. Sedan så sås fröna i jorden och jorden blandas alltså med insektsmedel. Det behöver ju också vattnas för att det ska bli växter och till ett kilo bomull vilket i och för sig är mycket, går det också åt mycket vatten, genomsnittligt 10 000 liter vatten. Det är mycket. Även om vi alltid kommer ha vatten på jorden och det går runt som i ett kretslopp så används det vattenmängder som kunde ha använts till vattenkraft till vattenenergi. Sedan när bomullen är klar efter 6-8 månader så plockas det. Ca 70% av bomullen handplockas och det kan vara dåligt för de som plockar. Även om det är ett jobb och man kan få betalt så är det inte bra för kroppens hälsa. All bomull finns såklart inte i huvudhöjd så man bara kan plocka utan man måste stå med böjd rygg i flera timmar om dagen och plocka och sedan lägga bomullen i en korg eller liknande och sedan börja om. Detta gör att kroppen blir utsliten och man ka få massor av ryggproblem. Av detta så åldras kroppen mycket snabbare och man får ett kortare liv. Samtidigt så skulle det också finnas nackdelar med att det maskinplockas. Maskiner kräver bränsle och energi. Maskiner för dessa jobb måste ju också tillverkas och det drar ju tid, pengar och resurser som kunde använts till annat. Även om det sparar på mänsklig kraft och tid finns ju fördelar och nackdelar med båda alternativen. Sedan från att bomullen plockas så måste den transporteras till fabriker för att rensas. Saker transporteras oftast av fordon som kräver energi och bränsle. De utsläpp alla fordon släpper ut bidrar till en försämrad växthuseffekt och påverkar miljön negativt med höjda temperaturer – smältande isar och torka. Bomull odlas i fler än 80 länder och det betyder att denna process sker i fler länder än bara Turkiet. Många länder påverkar människors och jordens hälsotillstånd. Från Turkiet så skickas bomullen via transport igen till bland annat Brasilien för textiltillverkning. I fabrikerna som bomullen rensas krävs arbetskraft och maskiner. På filmen hade arbetarna mask för ansiktet för att inte andas in luften som är fylld med kemikalier och medel. Det är väldigt ohälsosamt att vistas i ett rum som kan framkalla sjukdomar. I fabriken där genomgår bomullen processer av rensning, kardning, spinning, varpning och klistring för att trådarna ska bli tjockare och hålla bättre. Efter dessa stationer så är nästa steg att väva.

Vävningen fick vi se tillverkas i Indonesien. Mönstret man ska väva ritas på bomullstrådarna och lindas runt med plastband för att inte färgas. Färgning kan ske på två olika sätt, på många platser mednaturliga och organiska växtfärger från bland annat blad, bark och frukter. Där Agung Putri arbetade, hon som förklarade lite hur det gick till, används bara syntetiska färgämnen, dvs. konstgjorda och oäkta. När färgen torkat och plastbanden tagits bort så ska man väva. Det är på ett krångligt sätt vävstolen träs och det tar lång tid. Det tog ett år för Agung Putri att lära sig väva och det tar lång tid att väva. Tyger är ofta flera meter långa och en meter vävde man ungefär på en dag. Man måste vara noga med hur man väver så att det blir rätt gjort. Det som inte är bra med detta jobb är att man förmodligen inte får så bra lön och man blir trött och utmattad i kroppen. Man siter vid vävstolen dagar in och dagar ut och kroppen blir till slut så trött att det säger ifrån, som de som handplockar bomull. Kroppen åldras i förtid och man har större risk för sjukdomar i tidigare ålder.

Resultat

Trots motgångar så blev jag ändå nöjd med slutresultatet. Jag brukar inte sy kläder på fritiden så jag är nöjd med min prestation. Man lär sig ju bara av sina misstag och detta var roligt att göra!

Före:

 

Efter:

s