Emma - bomull

I dokumentären så får man reda på hela bomullens väg från frö till kläder, man får lära sig om hur bomulls abetarna har det, lite historia om hur det har varit och sen så får man också se på hur man syr kläder på teatern. Dokumentären börjar på malmö operan där man få veta lite om paternering och vad patineraren gör inom teatern. Patenering är när man får ett föremål och gör så att det sförer äldre ut än det egentligen är så inom teatern så gör man att tygerna ser gammla ut så att den passar den tidsepoken som teatern utspelar sig i.                                                                                                 Man får sedan se processen när man väver tyg i Indonesien, Bali och sen så får man också se en teknik som man kan färga tyg med vilket heter ikat. Ikat är när man färgar tråden innan man väver tyget, man sätter tejp runt de delarna som inte ska färgas och sen doppas trådarna i färg. På många platser i Indonesien så används naturliga växt färgämnen men i Bali så har de börjat använda syntetiska färämnen.                                                                                                                               Vi kommer sen tillbaka till malmö operan, det berättas om hur det går till när man skapar kostymer, först så börjar man med att känna av hur tidsåldern var och börjar göra skisser, sen så går man ner till lagret för att välja tyg. En annan sak som man också gör inom teatern är att plocka, det menas att att man tar klädder från olika tisepoker i nutiden och blandar ihop det så att det passar tidsåldern i teatern, det här används om man behöver mycket kläder som inte kommer vara i så stort fokus           Nu får vi se hur det går till när man planterar bomull, först så blandar man bomullsfröen med insektmedel och 25% av världens insektsmedel går till att plantera bomull, sen planterar de bomullen och man konstgödera bomullen flera gånger under säsongen, man konstbevattnar bomullen och det används ca 10 000 liter vatten till ett kilo bomull, bara 1% av gjordens bomull är ekologisk, efter 6-8 månader så skördas bomullen och 70% av bomullen i världen handplockas, bomullen skickas sen till en bomullsfabrik för att rensas och packas i balar, bomull odals i över 80 länder. Bomullen fraktas sen till en textilfabrik där balarna öppnas, bomullen kardas och sen spinns till trådar. Efter bomullen har spunnits så varpas trådarna sen så stärks varptrådarna med lim. Trådarna vävs sen så skickar man tyget till ett skrädderi. På skrädderiet så skärs mönster ut sen syrs de. Till en bomullsskjorta så används 2 700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier.                                                                               Tillbaks till malmöoperan så pratar de med två skräddare om hur de börjar med sina skisser och om kvaliteèn och materialen på kläderna. En kvinna som har flytt från kurdistan och berättar att de inte fick ha någon packning så hennes mamma klädde på henne och hennes bror alla kläder som de hade i packningen, de går över ett bomullsfält, sen så måste de också ta sig över ett minfält men sen så fastnade en klänning som hon hade på sig i en taggtråd och hela historien kretsar runt den där klänningen.
Man får veta hur det är att vara bomullsplockare, det är ett väldigt hårt arbete eftersom man plockar bomullen för hand från morgon till kväll och de har bara en timmes paus vid lunch. Just de bomullsplockarna vi får följa kommer från Turkiet, trots att bomullsproduktionen är en jätteindustri så produceras den mesta bomullen i småskaliga jordbruk som den familjen vi följer. Hela familjen är med och plockar bomull även barnen därför blir det så att barnen fortsätter med bomullsproduktion när de blir vuxna så det är ungefär som ett familjeföretag. Bomullen är väldigt viktig för den här familjen eftersom bomull betyder att man har arbete så att man kan få pengar och mat.
Tillbaka på malmö operan så pratar de om kvaliteé på teater kläder, att detaljerna är viktiga, man ska kunna ta upp kläderna lätt så att de kan göras om, att det ska vara hållbart och för att det ska vara lätt att gör aom kläderna så ska man ha breda sömsmån gärna bak.
Man får reda på hur man stryker en skjorta på bästa sätt och sen sytips fråm malmö operan att om man har ett plagg som börjar bli risigt så sprättar man upp det och ritar upp mönstet på mönsterpapper, sen så köper man tyg, naturmaterial är enklast och sen att man ska våga göra fel.

Men det finns också positiva saker med syntetmaterial för mellan ull, bomull och syntetmaterial så använder man minst vatten till produktionen av syntetmaterial. På 1 kg syntetmaterial så använder man bara 100 liter vatten medans på 1 kg bomull använder man 15000 liter vatten.
Syntetmaterial tål också mer tvättar än de andra materialen, den tål 200 tvättar medans bomull tål 100 tvättar.
Bomull behöver mycket mark men inte lika mycket som det behövs för får.
Nu till anledningen till att jag valde bomull det finns negativa saker med bomull som att det är materialet som använder mest vatten av de här materialen, man använder mark som skulle kunna användas som mark till mat för människor. Men det finns fler positiva saker, man använder minder mark än till ull. Bomull är också mer miljövänligt än syntetmaterial eftersom man inte använder några fossila bränslen dock så använder man mer kemikalier till färgning. Man kan återvinna bomullskläder fast vid återvinningen av bomullskläder så använder man 10% mer kemikalier än vid tillverkningen av kläder från råvaran. Bomullskläder kan också förbrännas och energin kan tillvaratas som fjärrvärme och kläderna har ett relativt högt energiinnehåll.