onsdag 27 april 2016

Ida

På dagens lektion började jag med att markera med färgkrita 7cm, och sedan klippte bort den. Efter det vikte jag in 3cm, sedan nålade jag fast "uppvikningen" och började sy. Jag böt ut nålen på symaskinen så det blev två nålar, det kallades något speciellt men kommer inte riktigt ihåg vad det heter. Efter jag hade sytt runt hela vikte jag upp runt 1 cm på ärmarn och sydde så det blev en vikt fin kant. Nästa lektion ska jag fixa runt halsen, jag tror jag ska vika upp där med. Och även på ryggen runt hålet. 

söndag 24 april 2016

Saga

På grund av tidsbrist har vi varit tvugna att ändra lite i planeringen. detta innebär att jag kommer att behöva sy ihop min tröja innan jag kan byrja med mitt tryck.
Denna lektion har jag strukit på mellanlägg på axlarna och på kanten där ärmen ska sys fast på mitt fram- och bakstycke.
När jag började nåla märkte jag att visa stycken inte riktigt passade med varandra, att några var lite för långa. detta beror på att jag under min arbetsprocess arbetat med mitt tyg när det varit blött, vilket har gjort att de missformats en aning. Då fick jag göra lite liftbubblor istället.
När jag nålat började jag att sy med en elastisk söm som såg ut såhär -^--^--^-.
Eftersom att min T-shirt har raglanärmar kan man inte göra som man annars hade gjort, att sy axlarna först och sedan sy fast ärmarna, eftersom att det är ärmarna som är axlarna, därför sydda jag fast ärmarna direkt i fram- och bakstycket. Jag sydde 3 av 4 sömmar på ärmarna.
Nästa veka ska jag fortsätta att sy ihop min tröja.

onsdag 20 april 2016

V.15 T-shirt Julia

Eftersom att Inti inte var här för att bedöma om jag kunde klippa och ge mig tillåtelse gjorde jag nästan ingenting, jag skötte lite finlir och klippte ut mina mönsterpapper från stora jobbiga bitar till mer lättjobbade bitar, efter det vågade jag ej fortsätta på mitt arbete i väntan på Inti.

Det gick bra att klippa ut mönsterbitarna, det är inte speciellt svårt.

Jag använde en sax.

Nästa gång hoppas jag att jag kan börja klippa ut ordentliga bitar och sedan mitt tyg, samt att jag gärna vill börja sy snart.

Ida

 På dagens lektion (+ ett pass efter lektionen) blev jag klar med min tröja!
Jag har några små detaljer att fixa men annars är jag klar.

Jag nålade och sydde fast ärm delarna med varandra, räta mot räta, samt den extra remsan vid midjan. Jag är nöjd med tröjan och kan tänka mig att ha på den på fritiden. 
Nästa lektion ska jag klippa av en bit för min tröja blev lite för lång. Jag ska klippa bort runt ungefär 7cm, och vika upp 3 cm för ett snyggare resultat. Och jobba med små detaljerna. 
Även fixa mitt hål på ryggen så "kanterna" blir vikta och snyggare enligt min åsikt! Det blev lite tajt vid axlarna dock, men jag hade på mig en t-shirt under som säkert gjorde den tajt. När jag hade sytt fast min extra remsa blev det faktiskt bra. Jag tyckte det blev lite annorlunda från "det vanliga" (se nedersta bilden). 
(Ungefär det jag ska klippa bort)


Moa

1. Idag har jag nålat ur mina tyger och lagt ett mellanlägg på den aviga sidan av mitt framstycke. Mellanlägg är en förstärkning. Även markerat med sax, 0,5 cm på fram och bakstyckets mitt, även mitten på ärmkullen. För art hitta mitten använde jag markeringen som redan fanns på mitt mönsterpapper.
2. Det har gått jättebra. Jag följde beskrivningen steg för steg och jag fick en del gjort.
3. Jag har använt en tygsax, mellanlägg (förstärkning), krita, mina tyger, mitt mönster och nålar.
4. Jag har lärt mig att mllanlägg är en förstärkning.
5. Nästa gång ska jag sy fast axlarna mot varandra (fram och bakstycket) med en elastisk tråd. Även sy fast ämnarna.



Louise S

Idag har jag klippt ut backstycket. Jag har även målat fast mallen för ärmarna och klippt ut den tygbiten.
Jag tycker det har gått bra.
Materialen jag använt mig av är tygsax, knappnålar, det blå tyget och måttband.
Nästa gång ska jag börja med att se till så att trådraken på ärm-mallen är jämn med kanten och sedan klippa ut arm-mallen.

Emma v.16

1.Jag har börjat fästa de olika delarna av min amigurumi på kroppen av den
2.Det har gått bra, jag har satt på magen och ena armen med kaststygn.
3. Sax och nål
4. Jag har lärt mig hur man gör kaststygn och hur man fäster saker när man virkar.
5. Jag ska sätta fast all delar på kroppen av min amigurumi, jag kommer göra klart armen och virka ena örat och svansen hemma.

tisdag 19 april 2016

Louise Rosenholm

Den här lektion experimenterade jag med färger, i början gick det inte alls något vidare men precis i slutet av lektionen kom jag på hur trycket på min tröja skulle se ut.  Så här:

Hur gjorde jag för att få fram det här mönstret? Jag använde mig av textilfärgerna gul och röd som jag hade på en palett. För att skapa det här mönstret var jag tvungen att blanda ut färgerna med mycket vatten. På tyget tejpade jag så att det fanns lite tyg, kanske 1 centimeter, emellan varje tejpbit. Efter det duttade jag ut den röda, vattniga textilfärgen på tyget och tejpen och där efter tog jag den gula, lika vattniga färgen, och duttade ovanpå. När jag sedan tog bort tejpen blev inte tyget, som jag förväntat mig, randigt. Istället fick den det här fantastiska mönstret. 

Saga

Jag har under vecka 14 jobbat hemma med att färga mitt tyg.
Jag lade en tepåse i vatten, 2 liter/tepåse, och lät det stå ca. en minut. sedan lade jag ner tyget i blöt i några minuter. Jag märkte att det räckte för att färga tyget när jag gjorde mina provlappar. Jag valde att korta ner tiden eftersom att jag såg att när teet får stå, även utan tepåsen i vattnet, för länge blir det svart eller brunt och jag gillade inte riktigt den färgen.
Teet jag använde

Min provlapp som ligger i blöt i teet

Efter att jag låtit tyget ligga i blöt sköljde jag det under kranen för att få ut allt det kvarblivna teet, då jag under mina test märkte att om jag hängde tyget på tork bildades en linje där linan varit av te.
När tyget torkat strök jag tyget på högsta temperaturen med ånga för att se till att färgen blev permanent. Sedan tvättade jag tyget i 30 grader Celsius i tvättmaskinen med programmet Cotton.
Sedan hängde jag tyget på tok igen.
Mina provlappar som jag provade att skriva på

Under lektionen vecka 15 började jag att experimentera med hur jag ska skriva på mitt tyg och med vilken färg. Jag provade med kritor, men bestämde mig sedan för att använd tygfärg utspätt med vatten och skriva med en pensel. Jag valde det eftersom att det såg bättre och renare ut, kritorna såg lite klottriga ut. Att jag spädde ut färgen med vatten berodde på att det skulle vara lättare att skriva med penseln och att det inte skulle se så tungt ut.
Jag använde mig av en meterlinjal
för att göra linjerna
Efter att jag valt hur jag skulle skriva började jag rita ut linjer på mitt tyg så att jag ska kunna skriva rakt och fint. jag gjorde ränderna med 2 cm mellanrum för att jag tyckte att det såg bra ut och då är det tillräckligt stora bokstäver för att man ska kunna läsa, men inte för stort.
Jag hann inte göra linjer på alla mina tygstycken så jag har tagit hem dem för att göra klart hemma så att jag kan börja skriva nästa gång.


Jag ritade linjerna med en tygkrita

måndag 18 april 2016

Moa

1. Idag har jag klippt ut alla mina delar (framstycket, bakstycket och ärmarna). Fram och bakstyckena lade jag mot vikt kant, men det behövdes ej med armarna, bara se till att den är parallell så att den blir rak. Gå efter en viss centimeter där du mäter.
2. Det har gått bra. Jag hann med att klippa ut alla så att jag är väl förberedd till näst lektion.
3. Jag har använt tricot-tyg, en tyg-sax och nålar.
4. Jag har lärt mig att man ska hålla saxen mot bordet för att få en jämnare kant då man klipper.
5. Nästa gång ska jag tråcka och prova mitt plagg/delarna.



söndag 17 april 2016

Ida

Idag nålade jag fast min extra remsa på min tröja. Jag testade även tröjan med de extra remsorna på och den passade mig! Så jag nålade fast alla sidor och sen nålade jag även fast armens sidor med varandra. 
Nästa gång vet jag faktiskt inte vad jag ska göra, kanske börja sy? 

onsdag 13 april 2016

Louise S

Idag började jag med att klippa ut ärm-mallen, därefter nålade jag fast mallen till framstycket på det blåa tyget och klippte ut det (se bild).
Jag tycker att det har gått bra.
Idag har jag använt mig av knappnålar, blått trikåtyg, tygsax.
Nästa gång ska jag börja med att nåla fast mallen för bakstycket och sedan klippa ut det.


fredag 8 april 2016

Nova

Idag kollade klassen på en genomgång om att tråckla. Det gör man med sytråd och synål i en synlig färg, exempelvis röd, eller mörkrosa som jag använde. Man ska sy 1cm in som sömsmån och en stora stygn. Man tråcklar för att kunna prova sitt plagg så att det blir rätt mått och att det känns bekvämt. Man tar bort tråcklingen när man har provat den och man kan börja justera till de perfekta måtten och börja sy. Innan jag började sy tråcklingen så tvärnålade jag ihop fram- och bakstycket. Jag såg att måttet kring midjan blev bra men att ärmarna var för långa och eventuellt lite breda. Halsen sitter bra. Jag pressade även på två mellanlägg på andra axeln. Förhoppningsvis kan jag börja sy ihop min T-Shirt nästa gång. Det är bara fyra lektioner så jag får lägga i en växel, men detta är jätteroligt och tiden går så fort då!


onsdag 6 april 2016

Elin J - Bomull

Sammanfattning
Filmen började med att dom visade en kvinna som färgade tyg på Malmöoperan. De två kvinnorna berättade om olika färgningstekniker och hur man färgade olika tyger. Efter det var det en kvinna i Bali, Indonesien, vom var väverska. Kvinnan hette Anak Agung Putri, 52, och det tog ett år att lära sig att väva. Hon berättade hur man vävde, att silke var det svåraste att väva, även lite om Balis kultur och sist vad Ikat betyder, vilket betyder tråd/att knyta på indonesiska. Hur trådar färgas förklarades av berättaren och hon berättade om både naturlig och konstgjord färgning, t.ex. att det var vanligast att färga naturligt, med växter och kryp, men nu är kemikalier mer vanligt. 
Efter detta visades Malmöoperan igen och där syddes kostymerna för Doktor Zjivago, som skall utspela sig mellan 1896-1913 i Ryssland. För att göra kläderna gick de igenom gamla och nya historieböcker och gjorde mycket research och det tog 1,5 år att göra klart allt med 350 människor som jobbade med kläderna.
Sedan visade filmen hur bomull växte och hur det gick till. De sår först frön, som är blåa, sedan sprutar de massor med insektsmedel på växterna när de sår, den igen efter två månader när de har växt lite. Rösten berättade att 25% av allt insektsmedel går till bomullen, att konstgödseln händer flera gånger per säsong och att det går 10.000 l vatten per kilo bomull när man konstbevattnar. Hon berättade även att bara 1% av all bomull i världen är ekologisk och att när bomullen har växt klart, efter 6-8 månader, så handplockas 70% av all bomull innan det åker till fabrikerna för att rensa. Efter detta åker det tilltextilfabriker. Där kardas bomullen, den spinns, går igenom en sak som kallas varpning, vilket är när bomullen sträcks och rullas på en bom. Efter detta stärks den med lim, bomullen går vidare till vävningen, sedan till skrädderiet där bomullen mönsterskärs vilket är när den får ett motiv. Sist så åker den till skrädderi och sömmerskor syr med bomullen. 
En genomsnittlig bomullsskjorta tar 2700 liter vatten och 0,6 kilo kemikalier för att tillverka, vilket inte är bra för miljön.
Sedan berättade Silan Diliens hennes historia om en klänning som hon tog med sig när hon flydde landet, genom både minfält och bomullsfält. Klänningen var det enda som hon fick med sig efter flykten, resten av hennes saker hade blivit förstörda i fält och när de blev beskjutna. Alla i hennes flyktinggrupp klarade sig över gränsen.
Efter detta visade filmen bomulls plockare i Turkiet, som är ett av de 80 länder som odlar bomull. Då fick man föla en typisk bomulls plockar familj som berättade hur det var att skörda bomullen. Mamman i familjen Erdem berättade att de plockar hela dagarna utan raster utan en, vilket är en timmes lång lunch, att bomull är det som ger dom alla pengar, det har jobbat med bomull sen de föddes och att jobbet går i arv. Trots detta har familjen Erdem bättre än de flesta bomullsarbetare.
Rösten berättade sedan om att bomullen kallades för det vita guldet förut, att under 1800-talet gjorde USA en enorm bomullsproduktion och att även när slavar blev förbjudet år 1865 så var bomullsarbetare fortfarande kvar och deras lön var mat och husrum. Många som arbetar med detta fick inte gå i skola och efter den industriella revolutionen i England under 1700-taler så var det fler barn än vuxna som arbetade i textilfabriker. Därför förknippade man bomull med barnarbete. Barnen fick ofta jobba 8 timmar per dag, 7 dar i veckan.
100 miljoner människor arbetar med bomull och de flesta kan inte försörja sig, har dålig lön och blir sjuka pga. Den dåliga miljön som finns på arbetsplatserna.


No Uppgiften
Hej rektorn! 
Vi på elevrådet rekommenderar att vi använder syntettröjor istället för ull eller bomullströjor. Vi satt och diskuterade detta på det senaste elevrådet vi hade och detta är vad vi kom fram till. 
Syntettröjor är gjorda på råolja som framställs kemiskt, men det är bättre tillverkat än vad bomull och ull är. Ull är hårfibrer som kommer ifrån får, men dels så doppas fåren i insektsmedel för att ullen inte skall förstöras och om man skulle färga tyget skulle det ta mer än 1kg kemikalier, för 1kg tyg. Bomull växer på stora plantager, och odlas i Asien, delar av Afrika och vanligast är bomullen från Amerika. Marken som bomullen växer på skulle man kunna använda för att odla föda till människor eller djur i stället, så vi borde inte använda oss av det. Dessutom, om vi skulle färga tyget skulle det ta mindre än 1kg kemikalier för 1kg tyg.  
En nackdel med syntettyget är att det kräver sammanlagt 150MJ/kg när man utvinner råoljan och producerar kläderna medans framställningen av bomull bara kräver 50 MJ/kg. 
Syntettyg tar minst vatten av alla olika material och det är inte lite det skiljer. 
Vattenåtgången för produktionerna av det olika tygerna skiljer rätt så mycket. Bomull tar 15000 liter vatten för 1kg tyg, ulltyger tar 5000 liter per kilo tyg och syntettyg tar bara 100 liter per kilo tyg.  
Syntettröjor är bra att återvinna med. Syntetmaterialet i tröjorna kan produceras av återvunna plastflaskor och klädproduktion av återvunnen plast avger 50% mindre koldioxid och kräver 60% mindre energi än om man skulle använda råvaran. Syntetiskt material kan även förbrännas och den energin man tar tillvara kan man använda som fjärrvärme och kläderna har ett högt energiinnehåll. Medans bomull hat ett relativt högt energiinnehåll och ullkläder har ett lågt energiinnehåll. 
Man kan återvinna både ull och bomull men det är inte lika givande. Bomull kan klippas isär och trådarna kan användas till nya kläder men vid återvinningen av kläderna används 10% mer kemikalier än vid tillverkningen av nya kläder av bomull. När det gäller ull är det så här; ullen kan återvinnas för att använda till nya kläder, och om man gör detta tar det även 50% mindre energi än vid tillverkningen från råvaran, men grejen är att kläderna får sämre kvalitet.  
När det gäller klädernas egenskaper är det så här. Ull och bomull suger åt sig vatten lätt men det gör inte syntet. Det gör däremot att tyget drar till sig smuts lättare. Syntettyg har god töjbarhet men släpper in både värme och kyla, bomullstyg isolerar dåligt från kyla med men är relativt töjbart och ulltyger isolerar bra mot kyla men oftast är de tröjorna stela och svåra att töja ut.  
Om man skall tvätta ulltyg skall tvättas i 30 grader och hängas på vädring, och håller kortare ju mer man tvättar dom, bomullstyg kan tvättas i 60 grader men kan tvättas i 40 grader och de kläderna håller för ungefär 100 tvättar. Medans syntettyg skall tvättas i helst 60 grader och tröjan tål ungefär 200 tvättar. 
Vi på elevrådet satt alltså och diskuterade detta fram och tillbaka, men till slut kom vi fram till att vi tyckte att syntettyg var bäst för våra skoltröjor, även om det har några nackdelar. Vi känner att det är mest rättvist tillverkat och har mest fördelar av de olika alternativen. 
Mvh Elin Jälmefors elevrådsordförande på skolan.  

Louise Rosenholm

Den här lektionen har  jag klippt klart alla mina delar, 2 ärmar, 1 framdel, en bakdel och 1 halsmudd. Jag har också börjat experimentera med tryck. Tanken är att t-T-shirten ska ha många ljusa färger i indonesisk stil.

Jag vill ha en randig tröja, då tejpar jag där jag inte vill färga. Jag tänkte ha olika mönster i varje rand, eller åtminstone ha många olika färger. Saga Gustavsson gav mig en ide, att jag skulle skvätta textilfärg på tröjan, vilket jag ska testa att göra.  Nästa gång ska jag fortsätta testa vilka färger jag ska ha på tröjan.

Moa

1. Idag har jag klippt ut mitt framstycke av min t-shirt i tyg. Jag nålade fast mitt mönster längst den vikta kanten på tyget och klippte efter min sömsmån. Sedan hann jag även nåla fast mitt bakstycke men ej klippa ut.
2. Det gick bra. Jag hann nästan med alla delar och jag litade på att jag kunde.
3. Jag har använt ett vitt tyg (tricot), nålar, en tygsax och mönsterpapper.
4. Jag har lärt mig exakt vad den vikta kanten är och hur jag ska nåla fram och bakstycke. Jag har även lärt mig hur man tråcklar. Att man syr med nål och tråd för att kunna prova sitt plagg innan man syr med maskin. Sedan tar man bort tråcklingen.
5. Nästa gång ska jag klippa ut mitt bakstycke och tråckla.

Ida

Idag har jag lärt mig hur man gör en tråckling. 
Jag har ritat upp min extra remsa på mönsterpapperet. Jag ritade till 1cm sömsmån, klippte ut mönstret, nålade fast mönsterpappret på mitt gråa tyg. Sedan klippte jag ut remsan. 
Material, jag använde måttband, sax, penna, sudd, mönsterpapper, nålar och ett grått tyg. 
Nästa gång ska jag kolla om den extra remsan passar, ifall den fortfarande är för liten eller om den passar mig. Om den inte skulle passa tror jag att jag kommer låta den vara i den storleken den är.  

Allis

Idag hann jag bara att klippa ut mina mallar som jag mätte de förra lektionerna. 

Det gick bra! 

Jag använde då mig av en pappers sax. 

Jag lärde mig vad tråckling är. Eftersom att vi hade en genomgång på det, och nu vet jag exakt vad jag ska göra när jag kommer till tråcklings momentet. 

Nästa gång ska kag strycka mallarna så att de bli raka, sedna ska jag nåla fast det på det tyg som jag vill ha och klippa ut tyget. 

Louise S

Idag har jag markerat ut det som var kvar att markera ut av sömnsmånen på mallarna. Jag la även till 2 ytterligare centimeter längst ner på framstycket och bakstycket. Därefter klippte jag ut framstycket och bakstycket (se bild) och började klippa ut ärm-mallen.
Jag tycker att det gick bra, men att det är lite svårt att klippa ut mallen så det blir jämt (framförallt i svängarna).
Materialen jag använt mig av idag är blyertspenna, linjal, sax.
Idag hade Inti en genomgång på vad "Tråckling" är för något. Jag lärde mig att tråckling är: när man lägger rätsida mot rätsida, tvärnålar fast tygen och sedan syr förhand med stora stygn (1cm sömnsmån). Det gör man för att sedan vända tyget åt rätt håll och prova så plagget passar. Därefter klipper man av knuten på tråden och drar ut den. Sedan är det bara att bara sy ihop tygen med symaskin eller rätta till eventuella fel.
Nästa gång ska jag börja med att klippa ut ärm-mallen och sedan fixa så alla mallar blir lite jämnare.

Nora E

Idag har jag klippt ut mallarna på mönsterpapper. Nästa gång ska jag klippa ut mönstret på tyget.

Jag har använt mig av sax bara. 

Jag har lärt mig hur man tråcklar (+att tellus är samma som jorden ;;/ )

Julia T-shirt V.14

1. Idag har jag i princip arbetat klart med mitt mönster, jag har mätt ungefär vart jag skulle ha min crop-top och hur lång längden på tröjan skulle vara, efter det tog jag bort sömsmån som jag placerat ut i onödan på skissen och ritade ut en 5cm fåll på min crop top ifall den skulle bli för kort.

2. Det har gått bra, jag är i princip klar och behöver bara sudda ut lite fula linjer och annats smuts på mönstret, sedan kan jag nog börja klippa ut mitt mönster.

3. Jag har använt sudd och penna att skriva och sudda med, linjal och måttband mäter jag ut mina mönster med och hur mycket jag skulle lägga till i min sömsmån, sedan har jag använt olika vikter att lägga på mitt mönster eftersom det blivit skrynkligt och knycklat, då sätter jag olika vikter på för att platta ut mönstret och hålla det på plats.

4. Jag har lärt mig att man ska numrera ned vilka mönster det är man använder, samt hur man kortar ned tröjornas längd för att göra crop tops, t.ex. vart man mäter ifrån, axlar och nederdelarna av ärmarna.

5. Nästa gång ska jag sudda bort sömsmån som jag lagt till i onödan och sen kan jag nog klippa.

tisdag 5 april 2016

Louise Rosenholm

Jag nålade fast t-shirtmönstret på det tyg jag ska använda och började även att klippa ut det. Man kan tro att det bara är att nåla fast mönstret hur som helst på tyget. Men det finns en väldigt viktig detalj att tänka på. Trådraken ska vara åt den riktningen som det står att den ska vara på mönstret, annars kan tröjan krympa på konstiga vis när den tvättas. Vad menas med trådrak egentligen?

Vävda tråder har en trådrak, det är för att när man väver tyg korsar sig trådarna i rätvinkel. Trådraken är åtdet hållet trådarna i tyget går. Oftast är det lätt att hitta trådraken, det ärbara att kolla efter stadkanten, eftersom trådraken alltid går parallellt med den. 

Tyget jag nålar fast mitt mönster på är förresten dubbelvikt, det för att man antingen behöver två av en del, t.ex. ärmarna.Däremot är t.ex. bara halva framdelen ritad i mönstret, den klipper man ut mot en vikt kant så att den blir en hel framdel.

Elin k- bomull

Sammanfattning:

Allt börjar med att de är på en teater där de gick in bakom scen och träffade en tjej som var färgerska och patinererska som visade lite olika tekniker som man kunde göra.
Efter att de hade visat det så hälsa de på en 50 åring som vävde bomullstyger varge dag. Hon berättar att det tog ett år för henne att lära sig väva men hon gillar det. I Bali så väver de ikat som är en speciell vävnings teknik. De kan betyda tråd och knyta. Mönster som är populärt är olika blommönster.

De visar sedan hur de gör så att hon kan göra sin vävning. Hur de gör de är att ta bomullstråden och trär upp de på en ram som de sedan ska rita mönstret på och sen tejpa de bitar som inte ska bli färgade, efter de så doppar de tyget i den färgen de vill ha och färgen är naturliga färger alltså från bark eller frukt, men på vissa ställen färgar de med syntetiska färgämnen, såklart är ju naturliga färgämnen bättre och jag tycker att om man har tillgång till bark och frukt så ska man använda de istället. 

Efter att man har färgat tygerna hänger man upp de och låter de torka. Efter det så tar man bort plasten och då kan man se mönstret och hur de ska bli. De trär vävstolen med bomullstrådarna och kontrollerar så att allting är rätt och sen börjar de väva. Man kollar mönstret efter varje gång som man slår den fram och tillbaks. På en dag alltså 10 timmar gör de en meter tyg. 

När det visar bomullsfrön i videon så är de blåa och det visste inte jag. Det blandar bomullsfröna med insektsmedel som är vitt pulver. De skriver att 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till att så bomull. De är konstgödning flera gånger per säsong och konstbevattnar, i genomsnitt för varje kg bomull får de 10 000 liter vatten.

Det tar 6-8 månader för bomull att bli klara för skörd och det är bara 30% av den som inte handplockas. Sen åker de med den bomull de har plockat till en fabrik som rensar allt bomull. Det åker vidare med det rensade bomull till en textilfabrik som plattar det och "kammar" det så det blir så fint som möjligt. Det blir som jätte många smala trådar som bildar en tjock tråd som de sedan lindar på en långt "rör". Efter det tar de rören och de tjocka trådarna och särar på de och lindar de på en annat "rör". De stärker varptrådarna med lim för att det ska hålla bättre. Efter det väver det trådarna till ett vitt tyg.

De kommer till en familj i Tyskland som jobbar dag till kväll med en timmes lunch rast och det plockar bara bomull, till och med barnen som ser ut att vara bara 5 står där ute vid bomulls fälten och plockar bomull. Det är en stor industri men trots det så odlas bomull på småskaliga jordbruk. De flesta som jobbar på bomullsfälten i andra länder får inte ens lön de kan leva på. Förr i tiden var det svarta slavar som jobbade utan lön på bomullsfälten, men efter slaveriet var förbjudet var slavarna kvar men det fick mat och någon stans att sova.Det odlas bomull i över 80 länder.



söndag 3 april 2016

Julia - Bomull

Inledning, vad jag lärt mig
Idag på slöjden har vi fått se en halvtimme lång dokumentär om bomullens resa från ett frö till kläder vi bär, hur man syr och färgar kläder på teatern, vi har fått lära oss om arbetarna på bomullsfabriker och fält, samt bomullens historia.
Dokumentären kallad ’Ren bomull, smutsig framställning’ rymde mycket viktig information, främst om bomullsindustrins historia och framställningen av bomull. Den berättade inte bara om det, utan även andra saker som t.ex. hur man kan stryka en bomullsskjorta.

·        1. Jag har lärt mig mycket nytt om bomull och hur man använder material, mönster och former i andra länder. Samt att det är ett hårt och ohälsosamt jobb att plocka bomull.

·        2. Jag har lärt mig om världens och Sveriges klädhistoria, alltså, hur vi har sett ut förr i tiden, vilka plagg vi bar och vilka material vi klädde oss i.
Jag har lärt mig skillnad i hur män och kvinnor har haft det som arbetare och hur män och kvinnor har klätt sig förr, hur det skiljer sig där.

·        3. Jag har lärt mig om hur man kan ta hand om sina skadade kläder och hur man ska få kläderna att hålla sig fräscha längre, t.ex. genom armlappar.

·        4.Viktig statistik om miljöpåverkan och hur bomullsproduktionen påverkar omvärlden, samt hur arbetare har det på bomullsfälten och hur orättvist deras arbete faktiskt är, jag har lärt mig vad som krävs för att bomull ska gå från växten till en fullfjädrad bomullströja.

·        5. Jag har lärt mig om textilindustriers arbetare runtom i världen och hur deras dagliga liv ser ut, samt vad det jobbar med.

·        6. Jag har lärt mig lite om hur bomull producerades förr i tiden i USA och hur slavarna hade det, samt hur det skiljer sig i dag.

·        7. Jag har lärt mig flera nya begrepp och tekniker, t.ex. vad Ikat, armlappar, och batik är.

·        8. Jag har fått lära mig hur man stryker bomullsskjortor ordentligt så att det ser fint ut.

·        9. Jag har lärt mig om hur textilindustrierna ser ut runtom i världen, och inte bara hur det ser ut i västerländska land, det var intressant att se hur de producerar kläder i Indonesien, samt hur deras produktion och arbetssätt skiljer sig från det svenska sättet.

·        10. Jag har också börjat fundera hur bomullsproduktionen påverkar arbetarna och hur jag borde se det ur en konsuments ögon, borde jag faktiskt köpa dessa plagg om det innebär att en människa utsätts för farliga kemikalier för att producera tröjan?

·        10. Är det värt att köpa en billig tröja när jag vet att någon arbetare producerat tröjan för en slitlön? Nej, det är det faktiskt inte, därför är denna film viktig att se, den väcker uppseende på ett problem som påverkar otroligt många människor runtom i världen.

·        11. Jag har också börjat fundera hur vi kan se mot framtiden och hur vi kan utveckla våra industrier för en mer hälsosam och miljövänlig produktion, vilka material borde vi producera tröjorna av? Och hur producerar vi våra råvaror på det bästa sättet? Vi är faktiskt denna världs framtid, för att rädda oss själva och framtida generationer måste vi fundera på hur vi kan röra oss mot en mer hållbar utveckling.

Jag blev väldigt överraskad av att höra hur många människor som verkligen skadas på grund av bomullsindustrin, hur mycket farliga kemikalier som används för att producera bomull och hur mycket resurser som går åt för att producera bomull, det är inte bra för arbetarna eller miljön.
Jag blev förvånad över tanken att bomullen faktiskt fortfarande plockas som under slaveriet, det känns som att ett utvecklat samhälle borde insett att denna typ av produktion inte är bra för någon och att vi inte tjänar på det i längden, det var hemskt att höra att bara 1% av bomullen är ekologiskt framställd, att 10 000liter vatten går åt i produktionen av bomull och att 25% av världens insektsmedel används i bomullsproduktionen.

Början av filmen
Dokumentären i sig börjar på Malmös Opera där man får träffa flera viktiga personer för teatern, bland annat en kvinna som heter Susanne, där fick vi lära oss om patinering och hur hon färgar plagg, t.ex. så kan man göra ett sorts batiktryck, eller måla flamfärger på tyg genom att låta tyger ligga i färgat vatten i ungefär en timma, genom detta får vi en förståelse för vad hon arbetar med på operan och hur man kan färga tyger för att ändra stil och tidsepok.
Patinering är när man får nya plagg att se mer gamla ut, man föråldrar plagg genom att färga, sy och klippa i plaggen på olika sätt så att kläderna ser mer burna ut, i Malmös Teater vill man att plaggen och tygerna ska se ut som att de kommer från vissa specifika tidsepoker som teatern utspelas i.

Camilla Thulin pratar om sitt jobb och vilka uppgifter de har på Malmöoperan, där jobbar hon tillsammans med både manliga och kvinnliga skräddare, alla samarbetar och förklarar hur idéer och tankar kan övergå till storskaliga kollektioner. Inom teatern brukar man ofta jobba för specifika epoker och tider, den här gången pratar man om slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, mer specifikt 1896 till 1931, genom att vara skräddare på teatrar får arbetarna lära sig mer om olika epoker och hur man klädde sig under den tiden, och efter att man fått en ungefärlig förståelse över hur människorna såg ut då får man skissa ut en riktig idé baserat på fakta.
Publiken måste känna historien. Att göra ett sådant jobb med kläderna kan ta 1, 5 år att genomföra.
                                  
Camilla frågar två dam och herr- skräddare om vad dom anser är ett bra hantverk, dom tycker att gamla plagg är mycket bra hantverk eftersom dom är handsömnad och väldigt genomtänkta. Dom visar ett mycket fint hantverk från 1916, som har fina handsydda knapphål och fina detaljer. Fint hantverk som både har god kvalité av klassiskt snitt.  

Två tips som skräddarna gav är att om man ska börja sy är det bra att lägga mycket sömsmån, För då kan man ta ut den och ta in den. Ifall man skulle bli större i framtiden går sömsmånen att ändra. Helst ska sömsmånen placeras bak på ryggen. 
En till sak som skräddarna tipsar om är att sätta in armlappar som behöver kemtvättas. Det spar mycket tid och lukt. Svettlappar går att köpa i tygfabriker. Enkelt att bara fästa. Har man det i sidenplagg slipper man fula fläckar under armarna.
Slutligen berättar Camilla sina bästa tips om kläder. Har man ett bra plagg med god passform som börjar bli risigt ska man sprätta isär plagget, rita av det på ett mönster papper. Då har du ett mönster som kommer passa perfekt. Finast resultat får man med naturmaterial som ull, bomull, siden och lin.
Det viktigaste citatet jag hörde i filmen var ”våga göra fel, för det är misstagen vi lär oss av.” detta tipset kan man applicera på allting i livet och är väldigt användbart, det ska jag komma ihåg och tänka på.

Inom Sveriges historia från starten av bomullsproduktionen har bomull haft sin påverkan på textilindustrin, förut var själva textilarbetet ett jobb för hemmafruar, sedan gick det vidare till större fabriker som kvinnor fick jobba i för att producera kläder, och det ser ungefär ut så idag, men inte bara i Sverige, idag utförs också dessa jobb ofta av kvinnor och textilindustrin är faktiskt dominerad av kvinnor, men även fast detta händer tjänar de manliga arbetarna 40 ören extra varje timma, just bara för att de är män, på en vecka har de då tjänat 20kr mer än sina kvinnliga medarbetare, och 120kr mer på en vecka, även fast de har exakt samma uppgifter och troligen jobbar lika hårt.


Indonesien
I en annan del av filmen får man träffa en till kvinna, hon heter Anak Agung Putri, hon är en 52årig väverska från Bali i Indonesien, det tog ett år för henne at lära sig att väva, själv tycker hon att det är ett svårt men roligt jobb, här får vi lära oss om en färg- och vävteknik som är väldigt framstående inom Indonesien, denna teknik kallas för Ikat, ett typiskt motiv inom balinesisk ikat-mönstring är blommor, dessa motiv kommer i olika färger såsom rött, blått, svart och vitt, och det är också så man känner igen ikat, på den vaga konturen mönstret har, och de typiska balinesiska motiven.
Jag fick också lära mig om språk, jag fick lära mig att i Indonesien betyder ordet ”ikat” flera saker, ”tråd” och ”att knyta.”
Väverskan Anak väver för hand och vi får se hur det går till, så som jag förstod det tvinnar de ihop flera trådar och tejpar sedan över de delar av trådar som inte kommer bli färgade, sedan droppas de tvinnade trådarna i färg.
Efter att färgen har torkat tar man bort tejpen och då får man jättefina tvinnade resultat.
Indonesiens höga användning av naturliga växtfärger påverkar miljön mycket mindre än konstgjorda kemikaliska färger som görs i fabriker runtom i världen, detta minskar textilindustrins klimatpåverkan mycket och om man följde Indonesiens initiativ skulle nog miljön må mycket bättre, då miljön skulle slippa stora utsläpp av farliga kemikalier i naturen.
Färgerna som görs kommer från naturen, man framställer färger genom att ta olika råvaror från naturen, som t.ex. väster, bark, blad och frukter, så att framställa färger från naturliga råvaror runtom oss minskar klimatpåverkan, detta är positivt, för att dessa människor ska fortsätta kunna producera miljövänliga kläder borde man köpa mer därifrån och inte försörja dåliga företag som H&M, dessa företag förespråkar omänskligt barnarbete i länder där mänskliga rättigheter inte tagit sig så långt, människor tar på sig dessa farliga, hälsoskadande jobb för att försörja sig själva och sina familjer.
H&Ms fabriker i Bangladesh och andra delar av världen uppfyller inte hälsokraven och villkoren för säkert arbete, detta borde inte få fortgå, därför borde vi hellre köpa kläder från lyckliga arbetare som tycker om deras jobb.

Hur man stryker en skjorta
En man vid namn Ricardo Garcia Canchaya som jobbar som reporter berättar för oss om hur man stryker bomullsskjortor på ett ordentligt sätt, på en ljus skjorta spelar det faktiskt inte någon roll, men på mörkare skjortor behöver man stryka på baksidan för att slippa få glansmärken, sedan börjat man alltid med kragen och stryker ned mot ärmarna, och sedan kan man börja stryka framsidan, man börjar med bröstpartit och fortsätter sedan ned mot midjan, sedan slutar man med att stryka från axlarna, och sist ned mot ryggen, sedan är man faktiskt klar!

Viktig fakta
En stor del av våra kläder tillverkas av bomull. Att tillverka bomull kräver mycket jobb, ca 70% av all bomullsplockning handplockas, annars används maskiner.  Många blir sjuka på grund av den dåliga miljön. Bomullsplockning kan vara ett mycket hårt arbete, men familjer tjänar pengar på sina bomullsfält. Det mesta bomullen odlas i länder där arbetskraften är billig och där arbetar människor för löner som inte går att leva på. Så har det varit i hundratals år. Bomullsplockning går i arv från deras farföräldrar. Många som jobbar med bomullsplockning drömmer om att få studera och ha ett yrke. Många barn får inte gå i skolan på grund av bomullsarbetet. När den industriella revolutionen tog fart i England på 1700-talet jobbade fler barn än vuxna i textilfabriker. Sedan dess har bomull och barnarbete suttit ihop. Vid körd måste skolbarnen arbeta åtta timmar om dagen ibland sju dagar i veckan.

Viktig fakta som jag lärt mig om själva bomullsproduktionen är att det används i genomsnitt 10 000 liter vatten/kg bomull, 25% av världens förbrukning av insektsmedel går till själva bomullsodlingen.
Konstgödning och bevattning görs flera gånger varje säsong för samma odling av bomull.
Bara 1% av världens bomullsproduktion är ekologisk. Bara ca 70% av bomullen handplockas sedan plockas det med maskin. Bomull odlas i över 80 länder, ett exempel är Turkiet, idag involverar bomullsindustrin cirka 100 miljoner människor.

När man ska tillverka bomull täcks bomullsfrön med insektsmedel för att kunna odlas. Efter att det har växt (som görs på ca 2 månader) gör de en konstbevattning. Efter skörden skickas bomullen till en fabrik, Diyarbakir. Där sker en rensning som tar bort bakterier. Det fraktas sedan vidare till en textilfabrik, Fortaleza, Brasilien. Där görs en balöppning,  kardas (med fiberflor) och spinns till tunn tråd. Sedan varpas trådarna genom att sträckas ut och rullas upp längst en rulle. Efter det klistras och stärks varp trådarna med lim. Sedan sker det en vävning som sedan fraktas till skrädderiet. Vid skrädderiet sker en mönsterskärning och sömnad. Och av allt det är får vi kläder, av en genomsnittlig skjorta används 2700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier. 

Analys
För att producera bomull krävs alltså många dyra, tidskrävande och miljöfarliga moment, det går åt stora mängder vatten samt att det insektsmedel (kemikalier) som släpps ut skadar arbetare och naturen.
Dessa kemikalier som folk handskas med utan rätt säkerhetsutrustning påverkar många människor som tillslut blir sjuka och måste sluta jobba, detta leder till att de inte får in pengar till sina familjer och kanske aldrig kan ta sig tillbaka till sina jobb, detta är inte bra.
Bomullen har dock varit en stor del i världens historia, det är väldigt svårt att bryta sig ifrån traditioner och sätt man arbetat med länge, speciellt om man själv tjänar på det, då är det lätt att blunda för de andra som blir skadade.
Därför är det viktigt att den framtida generationen väljer att ta avstånd från bomullsindustrin och tittar mot en mer hållbar utveckling.


fredag 1 april 2016

Emma - bomull

I dokumentären så får man reda på hela bomullens väg från frö till kläder, man får lära sig om hur bomulls abetarna har det, lite historia om hur det har varit och sen så får man också se på hur man syr kläder på teatern. Dokumentären börjar på malmö operan där man få veta lite om paternering och vad patineraren gör inom teatern. Patenering är när man får ett föremål och gör så att det sförer äldre ut än det egentligen är så inom teatern så gör man att tygerna ser gammla ut så att den passar den tidsepoken som teatern utspelar sig i.                                                                                                 Man får sedan se processen när man väver tyg i Indonesien, Bali och sen så får man också se en teknik som man kan färga tyg med vilket heter ikat. Ikat är när man färgar tråden innan man väver tyget, man sätter tejp runt de delarna som inte ska färgas och sen doppas trådarna i färg. På många platser i Indonesien så används naturliga växt färgämnen men i Bali så har de börjat använda syntetiska färämnen.                                                                                                                               Vi kommer sen tillbaka till malmö operan, det berättas om hur det går till när man skapar kostymer, först så börjar man med att känna av hur tidsåldern var och börjar göra skisser, sen så går man ner till lagret för att välja tyg. En annan sak som man också gör inom teatern är att plocka, det menas att att man tar klädder från olika tisepoker i nutiden och blandar ihop det så att det passar tidsåldern i teatern, det här används om man behöver mycket kläder som inte kommer vara i så stort fokus           Nu får vi se hur det går till när man planterar bomull, först så blandar man bomullsfröen med insektmedel och 25% av världens insektsmedel går till att plantera bomull, sen planterar de bomullen och man konstgödera bomullen flera gånger under säsongen, man konstbevattnar bomullen och det används ca 10 000 liter vatten till ett kilo bomull, bara 1% av gjordens bomull är ekologisk, efter 6-8 månader så skördas bomullen och 70% av bomullen i världen handplockas, bomullen skickas sen till en bomullsfabrik för att rensas och packas i balar, bomull odals i över 80 länder. Bomullen fraktas sen till en textilfabrik där balarna öppnas, bomullen kardas och sen spinns till trådar. Efter bomullen har spunnits så varpas trådarna sen så stärks varptrådarna med lim. Trådarna vävs sen så skickar man tyget till ett skrädderi. På skrädderiet så skärs mönster ut sen syrs de. Till en bomullsskjorta så används 2 700 liter vatten och 0,6 kg kemikalier.                                                                               Tillbaks till malmöoperan så pratar de med två skräddare om hur de börjar med sina skisser och om kvaliteèn och materialen på kläderna. En kvinna som har flytt från kurdistan och berättar att de inte fick ha någon packning så hennes mamma klädde på henne och hennes bror alla kläder som de hade i packningen, de går över ett bomullsfält, sen så måste de också ta sig över ett minfält men sen så fastnade en klänning som hon hade på sig i en taggtråd och hela historien kretsar runt den där klänningen.
Man får veta hur det är att vara bomullsplockare, det är ett väldigt hårt arbete eftersom man plockar bomullen för hand från morgon till kväll och de har bara en timmes paus vid lunch. Just de bomullsplockarna vi får följa kommer från Turkiet, trots att bomullsproduktionen är en jätteindustri så produceras den mesta bomullen i småskaliga jordbruk som den familjen vi följer. Hela familjen är med och plockar bomull även barnen därför blir det så att barnen fortsätter med bomullsproduktion när de blir vuxna så det är ungefär som ett familjeföretag. Bomullen är väldigt viktig för den här familjen eftersom bomull betyder att man har arbete så att man kan få pengar och mat.
Tillbaka på malmö operan så pratar de om kvaliteé på teater kläder, att detaljerna är viktiga, man ska kunna ta upp kläderna lätt så att de kan göras om, att det ska vara hållbart och för att det ska vara lätt att gör aom kläderna så ska man ha breda sömsmån gärna bak.
Man får reda på hur man stryker en skjorta på bästa sätt och sen sytips fråm malmö operan att om man har ett plagg som börjar bli risigt så sprättar man upp det och ritar upp mönstet på mönsterpapper, sen så köper man tyg, naturmaterial är enklast och sen att man ska våga göra fel.

Men det finns också positiva saker med syntetmaterial för mellan ull, bomull och syntetmaterial så använder man minst vatten till produktionen av syntetmaterial. På 1 kg syntetmaterial så använder man bara 100 liter vatten medans på 1 kg bomull använder man 15000 liter vatten.
Syntetmaterial tål också mer tvättar än de andra materialen, den tål 200 tvättar medans bomull tål 100 tvättar.
Bomull behöver mycket mark men inte lika mycket som det behövs för får.
Nu till anledningen till att jag valde bomull det finns negativa saker med bomull som att det är materialet som använder mest vatten av de här materialen, man använder mark som skulle kunna användas som mark till mat för människor. Men det finns fler positiva saker, man använder minder mark än till ull. Bomull är också mer miljövänligt än syntetmaterial eftersom man inte använder några fossila bränslen dock så använder man mer kemikalier till färgning. Man kan återvinna bomullskläder fast vid återvinningen av bomullskläder så använder man 10% mer kemikalier än vid tillverkningen av kläder från råvaran. Bomullskläder kan också förbrännas och energin kan tillvaratas som fjärrvärme och kläderna har ett relativt högt energiinnehåll.