Saga Utvärdering

Utvärdering av min T-shirt

Idé, planering och design

Vi fick i uppgift att designa och göra en egen t-shirt denna termin. Vi skulle göra en moodboard på Pinterest med bilder på olika saker som inspirerat oss, som färg och form. Sedan skulle vi göra två skisser på T-shirts och sedan välja en av dem att göra.

En av mina skisser var tänkt till en person som älskar att läsa, speciellt J.R.R Tolkiens böcker The Hobbit (1937) och Lord of the Rings (1954 – 1955). Det skulle vara en tröja som man skulle kunna ha både som myströja och som man skulle kunna ha i skolan. Tröjan var tänkt i ett vitt, tjockt trikåtyg som jag tänkte försöka färga en gulnad tidningspappersfärg med hjälp av te eller kaffe.

Sedan tänkte jag skiva ut text från böckerna på tyget i en grå nyans så att det skulle se ut som en gammal tidning.

Sedan visste jag inte om jag ville att armarna skulle vara samma tidningsmönster som resten av tröjan eller om de skulle ha ett annat tryck med katter.

Jag ville även ha ett citat på min tröja från böckerna, då i starka svarta bokstäver, så att man skulle kunna skilja det från resten av texten.

Jag hade i denna skiss två alternativ: Att jag skulle ha hela tröjan i ett textmönster. Då skulle jag ha ett citat från någon av böckerna på tröjan. Om jag hade valt ärmarna med katterna på tänkte jag ha ett lite roligare citat. Jag hittade ett citat som jag gillade väldigt mycket:

"Lord of the cats, the furrlowship of the ring"

Jag tyckte om det citatet eftersom att den första boken i The lord of the Rings heter ”Lord of the Rings, the fellowship of the ring”

Jag ville även att min tröja skulle vara gjord i en lite over-sized storlek (ca. 10cm) med raglanärmar och en krage i samma tyg som resten av tröjan och samma färg som resten av tröjan, men utan trycket. 

Jag gjorde en anslagstavla på Pinterest med tröjor med citat och bilder inspirerade av böckerna.

https://se.pinterest.com/sagagustafsson/middle-eart/

                                                           

                                                               

Min andra skiss var en långärmad tröja i ett grön och vitrandigt trikåtyg.

Jag tänker mig att denna tröja skulle vara både barnslig och sofistikerad, pga tyget och trycket i denna modell. Tröjan var tänkt till en riktig kattnjutare som gärna spenderar sin tid med katter och stolt visar det.

Jag skissade denna tröja  så att den skulle vara långärmad och lite over-sized i en standard T-shirt modell med ett kattryck på magen, med små tassavtryck utspridda över tröjan. På armarna skulle jag sätta lappar på armbågarna med tassavtryck. Bakstycket skulle även vara längre än framstycket.

Jag gjorde en anslagstavla på Pinterest med tröjor och bilder som inspirerade mig till skissen.

https://se.pinterest.com/sagagustafsson/sl%C3%B6jd/

Arbetsgång

Till slut valde jag att följa den första skissen med boktröjan. Efter att jag gjort min skiss hittade jag ett mönster för T-shirts med raglanärmar. Detta mönster var i standard barnstorlekar och eftersom att jag gjorde tröjan till mig själv valde jag den största storleken. Jag lade mitt mönster under en bit mönsterpapper så att jag kunde rita av det med 1 cm sömsmån och 5 cm fåll på den nedre kanten av fram- och bakstycket, som jag lade till själv. När jag ritade mitt mönster lade jag mönsterpapperet med den glatta sidan mot mönstret, så att jag skrev på den matta sidan av papperet. Det var mycket viktigt att alla markeringar, streck och direktiv som var skrivna direkt på mönstret kom med. Markeringarna som fanns på mönstret som man skulle ta hjälp av för att passa tyget sedan när man sydde ihop tröjan skulle man markera med färg, men eftersom att jag planerade att färga mitt tyg med te, som skulle innebära att låta tyget ligga i blöt ett tag. Då jag var rädd för att färgen som jag gjorde markeringarna med skulle försvinna i teet, därför valde jag att klippa mina markeringar istället. Då var det extra viktigt att jag hade koll när jag klippte, så att jag inte skulle klippa förbi sömsmånen, vilket skulle leda till ett hål i tröjan. När jag hade klippt ut mitt mönster nålade jag fast det på mitt vita trikåtyg. När jag nålade fast fram- och bakstycket fans det en markering på mönstret mitt bak och mitt farm som det stod ”mot vikt kant” på. Detta var eftersom att mönstret för fram- och bakstycket var halvt, vilket gjorde att när man la mönstret mot en vikt kant på tyget, som var parallell med trådraken, blev bakstycket helt, och symmetriskt. Jag nålade fast och klippte ut mina tygstycken i det vita trikåtyget.

 

 

Under tiden som jag gjorde detta på lektionerna i skolan experimenterade jag hemma med att färga tyg med te. Jag hade med mig ett par provlappar hem i samma tyg som jag skulle göra tröjan av. Vid första tillfället hade jag med mig tre tygbitar. På en av dem hade jag skrivit några ord med en krita och sedan strukit det så att det skulle bli permanent. Detta gjorde jag eftersom att jag funderade på att göra texttrycket med hjälp av kritor. Jag bryggde ett rött te som jag tyckte skulle funka, jag lade i alla tygbitar och lät de dra i lite mer än ett dygn. När jag låtit tyget torka var jag inte helt nöjd med färgen som hade blivit, jag ville ha en mer gul färg, och resultatet var ganska beigt och hudfärgat, vilket jag inte strävade efter. Jag märkte även att det bildats ett sträck som hade bildats när jag hängde tygbitarna på tork, detta ledde mig till slutsatsen att jag skulle behöva skölja ur mitt tyg efter att jag färgat det och innan jag hängde det på tork, för att skölja ur överblivet te. Efter den första färgningen skulle jag pröva ett annat te, men då insåg jag att jag hade använt alla provlappar, så jag försökte tvätta ur teet i tvättmaskinen, men det gick inte, men detta var bra, eftersom att det betydde att när jag skulle färga tyget på riktigt skulle den sitta i. Det slutade med att jag behövde tvätta lapparna vita igen genom att låta de ligga i blöt i vatten med ett väldigt starkt tvättmedel i som innehöll klorin, då blev de vita igen. Efter det prövade jag ett annat te som inte var lika starkt och lite gulare till färgen. Det blev lite bättre, men inte riktigt lika den gul/orangea färg som jag hade föreställt mig, men när jag lade tygbiten i min bok tyckte jag att färgerna var väldigt lika och bestämde mig för att köra på det. Efter att jag bestämt vilket te jag skulle färga mitt tyg med behövde jag bestämma hur jag skulle göra med mitt tryck. Jag prövade med schabloner, med det skulle ta för lång tid och blev inte så jättebra när det var så små bokstäver som jag skulle skära ut, så jag tänkte att man skulle kunna skriva med kritor istället och prövade mig fram med lite olika färger, men blev inte riktigt nöjd med det, jag tyckte att det såg klottrigt ut. Då prövade jag att skriva med en tunn pensel och svart textilfärg, och det gick mycket bättre, men jag behövde spä ut färgen med vatten så att den skulle bli tunnare och lättare att skriva med. Jag blev mycket nöjd med resultatet och jag tyckte att det såg mycket renare och finare ut än när jag skrev med kritor.

    

Efter att jag klippt ut och färgat tyget skulle jag ha gjort mitt tryck, men på grund av tidsbrist skulle vi alla i klassen vänta med trycket tills efter att vi gjort klart tröjan, då det var sömnaden som var viktigast för bedömningen. Så efter att jag klippt ut mitt tyg började jag med att montera ihop min tröja.

Det jag började med var att stryka fast mellanlägg på fram- och bakstycket där ärmarna skulle sys fast. Detta gjorde man för att tyget inte ska töjas eller dras ut när man syr, utan behålla den tänkta formen. Efter detta var det första sömnadssteget att sy fast ärmarna på tröjan. Jag började då med att tvärnåla ihop tygstyckena och sydde dem sedan med en elastisk söm som såg ut såhär: --^--^--^--. Jag började att sy sträckorna vid ärmarna. Sedan fållade jag tröjans nederkant och ärmar och sydde dem med en tvillingnål, som bildade två rak sömmar på rätsidan och ett sicksackmönster på avigsidan av tyget. När jag sydde använde jag markeringarna på symaskinen för att ha koll på min sömsmån.

 

Efter det började jag med mitt tryck på min tröja. Jag gjorde linjer på tröjan med en röd tygkrita för att jag skulle kunna skriva rakt. När jag gjort mina linjer började jag att göra mitt tryck. Jag använde olika citat om och från böcker som jag gillar. Det förekom ett ps stavfel, men annars är jag nöjd. När jag hade gjort framsidan bestämde jag mig för att inte fortsätta eftersom att det skulle bli mycket svårt/inte gå att fortsätta med trycket på ärmarna eftersom att jag redan sytt ihop min tröja. Därför bestämde jag mig för att inte trycka på ärmarna eller på baksidan, för att jag tyckte att det skulle se konstigt ut om jag bara tryckte på fram- och baksidan.

När jag gjort detta hade jag bara kragen kvar att sy fast. Jag började med att sy kragen i samma tyg som jag sytt tröjan, men när jag gjort det och skulle prova hur det gick att få den över huvudet innan jag sytt fast den märkte jag att den inte var tillräckligt elastisk, då fick jag klippa ut en i ett vitt mudd tyg istället (som jag tog hem och färgade som resten av tröjan). Det tyget var mer elastiskt och gick att få över huvudet. Då sydde jag fast den i tröjans hals och var då klar.

Material

I mitt arbete har jag använt mig av vit bomullstrikå.

Framställningen av bomull

Fröna behandlas med insektsmedel innan de sås på stora fält. 25% av världens insektsmedel går till bomullsodlingen. När fröna är sådda konstgödslas bomullsfältet flera gånger under säsongen. Efter ett par månader har en planta kommit upp ur jorden och då startar man konstbevattningen. Bomullsfälten kräver extrema mängder vatten. till 1 kg bomull krävs ca 10000 l vatten. Bevattningssystemen i dokumentären gick ut på att man grävde fåror i jorden runt plantorna, fårorna fylldes sedan med vatten från en annan vattenkälla.

När bomullsplantorna blommat ut och bomullstussarna bildats är det dags för skörden. Bomullen plockas för hand av bomullsplockare, innan den fraktas till en bomullsfabrik.

I bomullsfabriken rensas bomullen från övrigt, såsom skräp och kvarsittande växtdelar.

Sedan kardas bomullen i en textilfabrik, detta så att bomullen ska bilda ett fiberflor. Sedan spinns bomullen upp på stora nystan innan den varpas, då trådarna sträcks ut och bildar tunna trådar, sedan rullas de upp på en bom. Innan tyget vävs stärks trådarna med lim. Det vävs sedan till ett tyg och som rullas upp och skickas till olika skrädderier som köpt det.

På skrädderiet ritas ett mönster upp på ett mönster och klipps eller skärs ut. Styckena sys sedan upp till ett plagg, tex en skjorta.

En genomsnittlig skjorta

2700 liter vatten

0,6 kilo kemikalier

Bomullsplockarna

Ungefär 100 miljoner människor är involverade i bomullsindustrin. Lönerna är låga och många kan inte försörja sig, många får inte gå i skolan för att de behöver jobba istället. Den dåliga arbetsmiljön och alla insektsmiljön som förorenar luften arbetarna andas dagligen gör dem sjuka, allt plockande sliter hårt på kroppen, men arbetarna kan inte stanna hemma eftersom att de inte får någon sjukersättning, de måste jobba ändå.

I dokumentären intervjuades familjen Erdem som har en egen bomullsfarm. De har det bättre på deras farm än många andra bomullsplockare. Ändå har de vuxna i familjen inte kunnat gå i skolan. En av kvinnorna i familjen berättar att hon inte har några drömmar eller framtidsplaner längre, hon tänkte bara på vad hon skulle göra nästa dag.

Innan slaveriet avskaffades 1865 var det slavarna som jobbade på bomullsfälten och skördade "Det vita guldet". Efter att slaveriet avskaffats var det många före detta slavar som stannade kvar på bomullsfälten, eftersom att det varv svårt frö dem att hitta andra arbeten. Lönen för arbetet mat och husrum.

När bomullsimporten och industrin för bomull ökade i Sverige jobbade det till största delen kvinnor i fabrikerna, ändå tjänade männen 40 öre mer än kvinnorna i timmen, fast de gjorde samma lön, kvinnorna kallade detta "Byxtillägg". Lönerna i de svenska bomullsfabrikerna var de lägsta i landet.

Barnarbete på bomullsfälten sker än idag, det var vanligare förr, men i Uzbekistan skolan, 8 timmar, 7 dagar i veckan.

Kostnad

Jag har använt ca. 1,5 m tyg (inklusive restbitar). Detta var svårt att mäta, men eftersom att jag tyckte att det var så kul att sy en tröja så valde jag att göra en hemma också, med exakt samma mönster, sömsmån och antal tygstycken. Inför detta köpte jag 2 m tyg, när jag hade klippt ut mina bitar var det ungefär 0,5 m tyg kvar som jag inte hade klippt i, alltså har jag kommit till slutsatsen att det måste ha gått åt lika mycket tyg till båda tröjorna. Bomullstrikå har standardpriset 129kr/m, 1,5x129kr = 193,5kr. Sedan lägger jag till 50kr för färgen (jag använde inte en sån stor mängd färg) och te. Detta gav ett ungefärligt pris på 243,5kr för mitt projekt, men detta kan variera eftersom att priser kan skilja sig beroende på märke, vart man köper det och hur mycket man använder av en viss produkt.

Resultat

Jag är väldigt nöjd med mitt resultat och jag tycker att min tröja blev ganska lik min sketch, jag fick med text från böcker, jag färgade tyget med te och jag blev riktigt nöjd. Detta är en tröja som jag kan ha hemma som myströja och i skolan, som jag hade tänkt.

      

Moa

Utvärdering av T-shirt - Moa Stockfors 9C2016

Idé, planering, design
När jag fick reda på att vi skulle på designa vår egen T-shirt, så blev jag jätteglad. Jag  blev gladför att jag länge velat ha en speciell design på en tröja som jag dessutom inte hittat i butik och som jag tyckte skulle bli kul att designa. Jag tycker om när man utifrån sig själv får designa och inte bara gå efter en exakt beskrivning  av form, färg och tryck. Jag fick min inspiration även från pinterestför att kunna hitta en bild på en T-shirt som jag skulle vilja ha. Jag visste att jag ville ha en T-shirt med långa ärmar och att den skulle vara i side-shoulder. Så jag söktepå pinterest och fann bland annat dessa bilder:





Bilden längst upp till höger i det översta collaget gav mig mest inspiration för att det var den bilden som jag tyckte bäst om och den var mest lik den T-shirt jag hade tänkt mig (med långa ärmar).
Jag älskar änglar, vingar och fjädrar för att jag tycker att det är stilrent och vackert, därför valde jag att använda de som inspiration. Det gör mig lycklig. Collagen gjorde jag i Pinterest.
När jag planerade så började jag med att skissa min T-shirt, både med fram och bakstycke.Jag skissade en långärmad t-shirt med en drömfångare på ryggen, v-ringad i både fram och bak för att få en bra side-shoulder. Jag skulle använda mig utav trikå-tyg och hade först svårt att bestämma mig för vilken färg mitt plagg skulle ha, antingen grå, svart eller vit. Så jag klippte ut 3 små tygbitar av vitt, svart och grått som jag fäste på mitt skiss-papper så att jag skulle få en tydligare bild. Jag bestämde mig sedan för vilken storlek jag ville att mitt plagg skulle ha (S) och sedan till slut för att jag ville att plagget skulle vara vitt, för att jag tycker att vit är en stilren färg som matchar till det mesta och dessutom så har jag inte så många plagg i vitt. I alla fall inte lika många som i svart. Materialet trikå tycker jag om för att det är stretch i det, det är bekvämt och det funkar att ha på sig vid de flesta tillfällen då materialet är väldigt rörligt med stretch och tyget är väldigt bekvämt och skönt. Trikå är ett maskinstickat tyg, viket skiljer sig lite mer från vävda tyger.
Min skiss och planering:

Arbetsgång:
Det första jag gjorde efter att jag hade ordnat en moodboard på Pinterest (collage) var att börja skissa och planera. Det första steget jag gjorde efter det var att skissa av min modell på t-shirten från en färdig mall + att jag lade till långa ärmar. Jag valde att skissa utifrån min egen storlek och skissade efter måtten small(S). När jag hade skissat av alla delar till min t-shirt på ett mönsterpapper så lade jag till 1cm sömsmån på alla delar. Sömsmån använder man för att få lite marginal när man ska sy sen. Eftersom att jag ville ha en side-shoulder med v-ringning så ritade jag även ut den på mitt fram och bakstycke (på skissen). Detta hjälpte min lärare mig med, sedan kollade vi av hur djupjag ville ha den och anpassade allt efter det. Här är en av bilderna på när jag hade skissat från mallen och på mitt bakstycke skissat på ett mönsterpapper, med 1cm sömsmån:

Efter det så tog jag fram mitt dubbelvikta tyg och nålade fast delarna på tyget. Dock så anpassade jag det scenariot efter vilken del jag skulle klippa ut. När jag skulle klippa ut fram och bakstyckena så följde jag tygets vikta kant för att tyget var dubbelvikt och för att trådraken låg vid den vikta kanten och inte mitt i tyget. Antingen kan trådraken ligga vid tygets vikta kant eller så kan den ligga mitt i, men ligger den på samma plats som den vikta kanten, så är den lättare att följa. Jag nålade fast det jag skulle klippa ut och klippte sedan. Ärmarna var jag dock inte tvungen att klippa vid tygets vikta kant. Sedan när jag hade klippt ut alla tyger så lade jag mellanlägg mellan fram och bakstyckenas aviga sidor. Ett mellanlägg är en förstärkning för axeln (eftersom att det var där som jag fäste den).
Mellanlägg:

Jag markerade även ett 0,5cm jack med en sax på ärm-kullarna och på fram och bakstyckets mitt. Jag utgick från min mall där det jacket redan var markerat.
Efter det så var det dags för att sy ihop axlarna på fram och bakstycket med varandra (avigsida):

Resultat från rätsida:

Först så tvärnålade jag tygstyckena med varandra. Jag använde mig utav en elastisk sicksack söm till det. Jag sydde de på symaskin med vit sytråd. När jag sydde fast axlarna med varandra så sydde jag fast dem räta mot rätsida (avig sidan utåt) så att jag sedan kunde vända hela plagget till rätsida (resultatet ser du ovan). I samband med det skulle jag även sy ihop ärmarna och sidan, vilket jag gjorde på en och samma gång. Jag tvärnålade från längs ut på ärmen hela vägen ner till slutet av tröjan som jag sedan sydde på maskin med exakt samma elastiska sicksack-söm som innan. Resultat av när jag sydde ihop fram och bakstycket ärmar och sidan. Såhär såg plagget ut innan jag hade sytt ihop ärmarna och sidorna:

Efter det så hade jag hela grunden för plagget klar. Ett plagg som går att bära. Dock så är den inte justerad eller fållad, heller inte tryckt. Men det var så långt som jag hann. Jag fick en halvklar t-shirt på den tiden som jag hann arbeta.
Resultat:


Material
Materialet jag valde att använda var trikå. Trikå har många bra egenskaper tycker jag. Dels så är det ett bekvämt tyg att använda vid tillverkning av kläder (att ha på sig) för att tyget blir stretchigt, vilket är positivt om plagget ska sitta bra, vara bekvämt, smidigt och elastiskt. Trikå är en textilvara som består av trådmaskor (huvudsakligen). Det bildas genom stickning eller virkning. Den absolut vanligaste tekniken av trikå är väfttrikå. Det finns även en teknik av trikån som heter varptrikå, men väfttrikå tillverkas på stickmaskiner med stickning. Trikå är ett vackert tyg som jag tycker är ganska hållbart i kläder i och med att det är stretchigt. Hade tyget inte varit stretchigt så hade det lättare kanske formats och blivit urtvättat (om plagget från början var menat att vara rakt).
Vi har även lärt oss en del om bomull och dess tillverkning, miljöaspekter och priser, även frakt och fransporter. Under den lektionen fick vi själva titta på en halvtimmes lång dokumentärfilm om bomull under länken: www.ekillaslojd.weebly.com .

Min sammanfattning av filmen är att jag lärde mig väldigt mycket om bomull och hur man på olika sätt arbetar med material, former och mönster i andra länder. Filmen handlade dels om en kvinna, 52 åriga Anak, som berättade lite om hur de arbetar bland annat med vävning, på Bali, Indonesien. Hon berättar om hur hela vävningen går till för att framställa och tillverka ett tyg. Först färgar man in mönstret, den horisontella tråden i väv maskinen. Mönstret ritas på bomullstrådarna och delas med hjälp av täckande plast band på de delar av tyget som inte ska färgas. Då ser man sedan mönstret. Men när mönstret är färgat, blir den del man täckt med band, ej färgad. Sedan färgas trådarna och då används syntetiska färgämnen. När tyget sedan har torkat, tar man bort plast banden och mönstret är färdigt. Efter det är det dags för att trä varpen, vävstolen. Då får man fram alla trådar.  Med hjälp av skytteln, som går fram och tillbaka, bildas tyget och dess mönster av alla gemensamma trådar tillsammans, som spänt dras genom skytteln.

Balis kulturhistoria är rik i både från konst och dans, till hantverk. Anak berättar att det indonesiska ordet "ikat" har två betydelse - "tråd" och "att knyta". Ikat är en slags vävning. Mönstret har en vag kontur. Ett indonesiskt mönster som är vanligt i Indonesien är blommönster. I Indonesien används naturliga växtfärger från naturen som från växter, bark, blad och frukter, vilket är otroligt bra för miljön, då man inte behöver tillverka färg i fabriker, med hjälp av giftiga ämnen som kan skada naturen och dess växthuseffekt.

På Malmöoperan, arbetar hantverkarna flitigt. När de ska tillverka kostymer som är inom en äldre tidsperiod, till exempel kläder från 1800-talet använder de speciella skisser, för att kunna framställa så verkliga kläder som möjligt till föreställningarna.
I över 80 länder odlas bomull. Bomullsfrön täcks med insektsmedel, för att kunna odlas och gro. Hela 25% av jordens förbrukning av insektsmedel går till bomullsodling. Man både konstgöder och bevattnar odlingsfälten. Det tar cirka 2 månader för en bomullsplanta att växa upp och bli stor och inom 6-8 månader är bomullen färdigodlad och utslagen. 10 000 liter vatten går till 1kg bomull. Efter att bomullen är färdigplockad, renas den på fabrik från smuts och orenheter. Bomullen fraktas till andra länder, där den kardas och spinns till tunn tråd. Sedan varpas trådarna och rullas upp på en rulle/bom. Efter det klistras och stärks varptrådarna med lim. Sedan vävs de och det vävda tyget fraktas till skrädderiet som tillverkar kläder.

Det finns både dam och herrskräddare som designar kläder.

Miljöaspekter för bomull, egna tankar och åsikter
Jag skulle påstå att bomull är ganska miljövänligt. Om bomullen är ekologiskt och slipper fraktas genom många delar av världen för att exempelvis anlända till Sverige, så blir det mindre miljövänligt på grund av transporten. Dock så tycker jag att bomull från början tillverkas på ett miljövänligt sätt när den handplockas och inte tillverkas av maskiner som drivs av el. Det är transporten för bomullen till fabrikerna som är sämre för miljön. Transporterna leder till koldioxidutsläpp av fordonen och därmed leder det till en ökat växthuseffekt. Den ökade växthuseffekten påverkar jorden negativt då jordens medeltemperatur stiger och på platser på jorden där det vanligtvis är varmt, blir det extrem värme vilket leder till torka, svält, spridning av sjukdomar och utrotning av djur vid konkurrens. Det blir klimatförändringar så som extrema väder som regn ledande till översvämningar. På platser som Arktis och Antarktis där djuren behöver kylan för att kunna överleva, smälter isen och djur utrotas på grund av värmen och brist på mat - konkurrens.
Det finns dock ekologisk bomull som tillverkas i Sverige och behöver då inte fraktas lika långt, vilket är positivt. Dessutom behandlas bomullens växt bra, men naturliga varor. Men det är otroligt synd att lönen för arbetskraften är billigare i andra länder, alltså att folk mindre betalt och det tjänar företagen på, då de spar pengar.

Resultat
Jag är ganska nöjd med mitt resultat. För att formen/designen på tröjan blev nästan precis som jag hade tänkt mig och den blev ganska lik min skiss och tanke. Dock så blev jag ju inte riktigt klar, vilket har gjort mig besviken då jag inte varken är klar med t-shirten i sig eller med trycket.
Om jag skulle tipsa någon annan som vill designa en likadan t-shirt, så skulle jag rekommendera hen att inte lägga för mycket tid på planeringen innan, vilket jag gjorde som ledde till att jag hamnade efter. Även att vara noggrann med att följa upp sitt eget arbete, anteckna, fotografera och ha koll så att det blir lättare att till sist göra sin utvärdering.
Här är en bild på mitt resultat:

Matilda - Utvärdering

T-shirt - Utvärdering

• Min tanke var att jag ville göra en ganska vanlig T-shirt som man kan använda till vargdags. Jag hade tänkt göra/sy tröjan till mig själv, därför är den inspirerad av min egen stil, min vardag och intressen. I min vardag är jag med kompisar, tävlar i cheerleading, går i skola och fotograferar, därifrån har jag tagit min inspiration. Det jag har tänkt göra är en raglan t-shirt med ett lite "college - T-shirt" inspirerat tryck. Eftersom jag visste att jag ville göra en ganska simpel tröja i min stil, kom jag på hur trycket och tröjan skulle se ut rätt fort. Jag tänkte göra lite längre ärmar så dom gick precis ovanför armbågen och den ska vara lite oversized. Färgerna jag valde att min tröja skulle ha är grå och marinblå. Jag valde de färgerna då jag tycker det är snyggt och stilrent. Det marinblåa är dock inte så miljövänligt då det är så mörkt och därför kräver mer färgämnen än det ljusa grå. Tygerna jag använde var stretchiga bomullstyg.

Detta är min moodboard då.

Jag gjorde denna design på datorn under en lektion, detta var då hur jag hade tänkt att mitt tryck skulle se ut. Jag tänkte använda denna design och göra ett schablontryck på bröstet på tröjan.

Min skiss såg ut såhär och då skissade jag på papper den design jag gjort på datorn.

Här ritade jag hur jag ville att tröjan skulle se ut efter en vanlig mall. Jag räkande också ut att min tröja hade kostat ca 258kr, 129kr/m och jag använde ca 2 m tyg.

• Jag började med att rita av mallen för raglantröja på mönsterpapper, ärm, halsmudd, fram- och bakstycke. Efter detta moment ritade jag sömsmån runt varje del förutom halsmudden där sömsmån redan var inkluderat i ritningen. Sedan klippte jag ut mallen för att nåla fast på mitt tyg. Jag hade då grått tyg till fram- och bakstycke, blått tyg till armar samt halsmudd. Efter att ha nålat fast alla bitar på tygerna, klippte jag ut de olika delarna.                                           Sedan började jag med att klippa ut mina mellanlägg som sedan ströks fast på kanterna är ärmarna skulle sys fast. Detta gör man för att det ska hålla bättre.                                            När jag strykt fast mellanläggen nålade jag fast ena sidan på en ärm med ena sidan på framstycket, sedan andra sidan på ärmen med en sida på bakstycket, efter det den andra sidan på bakstycket med en sida på andra ärmen och till sist den andra delen på ärmen med framstyckets andra sida. Så man sydde inte som på en vanlig tröja(sy axlarna och sedan sidorna), utan man sydde en sida av varje del i taget.                                                                     Sedan påbörjade jag arbetet med halsmudden. Jag lade tygets kortsidor mot varandra med avigsidan ut. Sedan sydde jag kortsidorna med raksöm. (Alla andra sömmar sydde jag med elastisk söm).                                                                                                                                   Efter detta hann jag inte längre.

Såhär såg det ut när jag nålade fast framstycket på tyget.

Här nålade jag fast mallen för ärmen på tyget, då skulle man tänka på trådraken. Då mätte man från en linje man ritat på mallen ut i kanten på tyget uppe och nere för att det ska bli rakt när man klipper ut tyget.

Mina ärmar efter att jag klippt ut tygerna.

Fram- och bakstycket efter att jag klippt ut tygerna.

Såhär såg det ut när jag sytt ihop ärmarna med fram- och bakstycket.

Såhär ser då en elastisk söm ut. Här har jag sytt på mellanläggen vid ärmarna.

• Vi kollade på en dokumentär där vi fick lära oss lite om bomull och bomullsproduktionen. I dokumentären om bomull fick vi besöka olika platser i världen och se olika jobb som involverar bomull, vävning och färgning av tyger bl.a, samt tips på hur man ska stryka en skjorta.                                                                                                                                                 Vi fick se och höra hur det kan vara för de som jobbar med att sy/tillverka scenkläder på operan i Malmö. Framförallt fick vi se kläder som sytts med gammaldags stil för teater och musikaler. Jag fick bl.a. lära mig att man ofta lägger till några cm extra i sömsmån ifall skådisen lägger på sig eller förlorar några kilon så man lätt kan ändra måtten så plagget fortfarande sitter bra. De pratade även om vad som karaktäriserar ett bra hantverk t.ex, på gammal plagg lite handsytt som knapphål bl.a.                                                                                                                             Vi fick följa med till Bali t.ex och se hur man gör mönstret på tyger där. Deras mest typiska mönster är kallat ikat. I filmen fick man se hur jobb kan se ut i fattigare länder där dem inte har råd för en utbildning. Kvinnor(oftast) får sitta hela dagar vilket kan innebära 10 timmar och väva tyg. Efter en dag kan de ha vävt 1 meter tyg, alltså 10 cm/timme. 
• 
  
  Vi fick även se hur det kan se ut för de som odlar och plockar bomull. Även fast bomullsproduktionen är stor över hela världen kommer den mesta bomullen från små jordbruk. Familjen Erdem i Turkiet, är en typisk producent av bomull.
  
  
  Familjen Erdem har jobbat med bomullsjordbruk i generationer, de har ärvt sitt bomullsfält av sin far och farfar(osv.) En av de kvinnliga familjemedlemmarna berättade att hon alltid har drömt om att få gå i skolan och få ett yrke. Hennes far hade skrivit in henne till skolan men pga bomullsfälten bl.a. vägrade hennes farfar och hon har istället fått fortsätta jobba på bomullsfälten. Hon säger att hennes hopp är borta, det finns inte kvar längre.
  
  
  De berättade att de får gå från morgon till kväll med endast 1 timmes paus för lunch, resten av dagen går de och plockar bomull. Hela familjen inklusive de yngsta barnen måste hjälpa till, de har det inte så bra så att de får gå i skolan. Ändå har familjen Erdem det ganska bra jämfört med andra bomullsproducenter eftersom de kan tjäna pengar på sitt egna fält. På andra bomullsfält är arbetskraften billig och folk som inte har något annat val får jobba för en lön som knappt går att leva på.
  
  
  Bomullsproduktionen var stor även på 1800-talet i USA där amerikanerna hade slavar som arbetade på deras bomullsfält. Trots att slaveriet förbjöds 1865 fick slavarna stanna kvar på bomullsfälten. Deras lön var mat och en plats att sova på.
  
  
  Vi barn och ungdomar i Sverige kan säga att de som inte har råd eller kan gå i skolan har tur, att det skulle vara så skönt om vi också fick slippa skolan, men det är vi som har tur. Vi gnäller om våra problem, men de är små som smulor jämfört med dem i fattiga länder. Vi kan gå i skolan, få kläder i överflöd och vi kan gnälla över hur äcklig mat vi får medan folk svälter i andra länder. Vi kan skatta oss lyckliga att vi har chansen att gå i skolan, kunna utbilda oss, få ett bra jobb, tjäna tillräckligt med pengar för att kunna försörja oss själva. Problemet är att vi tar allting förgäves.
  
  
  Jag tycker det är hemskt hur jobb och livet ser ut för de i fattiga länder. De sitter och sliter varje dag för att plocka bomull och tillverka tyger för att kunna överleva, medan vi sitter och gnäller över att det inte finns något bra program på tv. De har haft drömmar om att få gå i skolan och få ett jobb, men de vet att det inte kommer hända för de måste tjäna pengar för att försörja sin familj som inte heller kan gå i skolan. Vi i Sverige kan skatta oss lyckliga.
  
  Bomull är det vanligaste materialet till kläder bl.a, det används till de flesta plaggen. Varför tror jag kan bero på att det är det lättaste att plantera och tillverka tyg av. Syntet t.ex. tror jag är svårare att tillverka tyg av p.g.a olika aspekter, men jag tror det är mer miljövänligt än bomull.
  En fördel med bomull är att det är så mjukt och kan användas till tyger(blir mjuka kläder bl.a.) och bomullspads som kan användas till ansiktet. Däremot är det inte det mest miljövänligaste.
  
  Vi fick då arbeta med bomullstyg. Det är billigare än t.ex. ylletyg och som sagt det vanligaste materialet som brukar användas till de flesta plaggen.
  
  Jag är nöjd med resultatet, så långt som jag hann. Vi förlorade många lektioner och har inte haft lika många lektioner som alla andra klasser samt att jag inte kom igång med mitt arbete tills efter några lektioner. Så jag önskar att jag hade hunnit börja med mitt tryck, då jag gillade idén och designen. Men det arbetet som jag hann att göra är jag nöjd med. Hade jag gjort det igen skulle jag försökt jobba lite snabbare. Jag skulle även kunnat valt göra en design där svårare metoder hade behövts, men eftersom tröjan skulle varit till mig ville jag ha en rätt stilren och simpel design.