Saga Utvärdering

Utvärdering av min T-shirt

Idé, planering och design

Vi fick i uppgift att designa och göra en egen t-shirt denna termin. Vi skulle göra en moodboard på Pinterest med bilder på olika saker som inspirerat oss, som färg och form. Sedan skulle vi göra två skisser på T-shirts och sedan välja en av dem att göra.

En av mina skisser var tänkt till en person som älskar att läsa, speciellt J.R.R Tolkiens böcker The Hobbit (1937) och Lord of the Rings (1954 – 1955). Det skulle vara en tröja som man skulle kunna ha både som myströja och som man skulle kunna ha i skolan. Tröjan var tänkt i ett vitt, tjockt trikåtyg som jag tänkte försöka färga en gulnad tidningspappersfärg med hjälp av te eller kaffe.

Sedan tänkte jag skiva ut text från böckerna på tyget i en grå nyans så att det skulle se ut som en gammal tidning.

Sedan visste jag inte om jag ville att armarna skulle vara samma tidningsmönster som resten av tröjan eller om de skulle ha ett annat tryck med katter.

Jag ville även ha ett citat på min tröja från böckerna, då i starka svarta bokstäver, så att man skulle kunna skilja det från resten av texten.

Jag hade i denna skiss två alternativ: Att jag skulle ha hela tröjan i ett textmönster. Då skulle jag ha ett citat från någon av böckerna på tröjan. Om jag hade valt ärmarna med katterna på tänkte jag ha ett lite roligare citat. Jag hittade ett citat som jag gillade väldigt mycket:

"Lord of the cats, the furrlowship of the ring"

Jag tyckte om det citatet eftersom att den första boken i The lord of the Rings heter ”Lord of the Rings, the fellowship of the ring”

Jag ville även att min tröja skulle vara gjord i en lite over-sized storlek (ca. 10cm) med raglanärmar och en krage i samma tyg som resten av tröjan och samma färg som resten av tröjan, men utan trycket. 

Jag gjorde en anslagstavla på Pinterest med tröjor med citat och bilder inspirerade av böckerna.

https://se.pinterest.com/sagagustafsson/middle-eart/

                                                           

                                                               

Min andra skiss var en långärmad tröja i ett grön och vitrandigt trikåtyg.

Jag tänker mig att denna tröja skulle vara både barnslig och sofistikerad, pga tyget och trycket i denna modell. Tröjan var tänkt till en riktig kattnjutare som gärna spenderar sin tid med katter och stolt visar det.

Jag skissade denna tröja  så att den skulle vara långärmad och lite over-sized i en standard T-shirt modell med ett kattryck på magen, med små tassavtryck utspridda över tröjan. På armarna skulle jag sätta lappar på armbågarna med tassavtryck. Bakstycket skulle även vara längre än framstycket.

Jag gjorde en anslagstavla på Pinterest med tröjor och bilder som inspirerade mig till skissen.

https://se.pinterest.com/sagagustafsson/sl%C3%B6jd/

Arbetsgång

Till slut valde jag att följa den första skissen med boktröjan. Efter att jag gjort min skiss hittade jag ett mönster för T-shirts med raglanärmar. Detta mönster var i standard barnstorlekar och eftersom att jag gjorde tröjan till mig själv valde jag den största storleken. Jag lade mitt mönster under en bit mönsterpapper så att jag kunde rita av det med 1 cm sömsmån och 5 cm fåll på den nedre kanten av fram- och bakstycket, som jag lade till själv. När jag ritade mitt mönster lade jag mönsterpapperet med den glatta sidan mot mönstret, så att jag skrev på den matta sidan av papperet. Det var mycket viktigt att alla markeringar, streck och direktiv som var skrivna direkt på mönstret kom med. Markeringarna som fanns på mönstret som man skulle ta hjälp av för att passa tyget sedan när man sydde ihop tröjan skulle man markera med färg, men eftersom att jag planerade att färga mitt tyg med te, som skulle innebära att låta tyget ligga i blöt ett tag. Då jag var rädd för att färgen som jag gjorde markeringarna med skulle försvinna i teet, därför valde jag att klippa mina markeringar istället. Då var det extra viktigt att jag hade koll när jag klippte, så att jag inte skulle klippa förbi sömsmånen, vilket skulle leda till ett hål i tröjan. När jag hade klippt ut mitt mönster nålade jag fast det på mitt vita trikåtyg. När jag nålade fast fram- och bakstycket fans det en markering på mönstret mitt bak och mitt farm som det stod ”mot vikt kant” på. Detta var eftersom att mönstret för fram- och bakstycket var halvt, vilket gjorde att när man la mönstret mot en vikt kant på tyget, som var parallell med trådraken, blev bakstycket helt, och symmetriskt. Jag nålade fast och klippte ut mina tygstycken i det vita trikåtyget.

 

 

Under tiden som jag gjorde detta på lektionerna i skolan experimenterade jag hemma med att färga tyg med te. Jag hade med mig ett par provlappar hem i samma tyg som jag skulle göra tröjan av. Vid första tillfället hade jag med mig tre tygbitar. På en av dem hade jag skrivit några ord med en krita och sedan strukit det så att det skulle bli permanent. Detta gjorde jag eftersom att jag funderade på att göra texttrycket med hjälp av kritor. Jag bryggde ett rött te som jag tyckte skulle funka, jag lade i alla tygbitar och lät de dra i lite mer än ett dygn. När jag låtit tyget torka var jag inte helt nöjd med färgen som hade blivit, jag ville ha en mer gul färg, och resultatet var ganska beigt och hudfärgat, vilket jag inte strävade efter. Jag märkte även att det bildats ett sträck som hade bildats när jag hängde tygbitarna på tork, detta ledde mig till slutsatsen att jag skulle behöva skölja ur mitt tyg efter att jag färgat det och innan jag hängde det på tork, för att skölja ur överblivet te. Efter den första färgningen skulle jag pröva ett annat te, men då insåg jag att jag hade använt alla provlappar, så jag försökte tvätta ur teet i tvättmaskinen, men det gick inte, men detta var bra, eftersom att det betydde att när jag skulle färga tyget på riktigt skulle den sitta i. Det slutade med att jag behövde tvätta lapparna vita igen genom att låta de ligga i blöt i vatten med ett väldigt starkt tvättmedel i som innehöll klorin, då blev de vita igen. Efter det prövade jag ett annat te som inte var lika starkt och lite gulare till färgen. Det blev lite bättre, men inte riktigt lika den gul/orangea färg som jag hade föreställt mig, men när jag lade tygbiten i min bok tyckte jag att färgerna var väldigt lika och bestämde mig för att köra på det. Efter att jag bestämt vilket te jag skulle färga mitt tyg med behövde jag bestämma hur jag skulle göra med mitt tryck. Jag prövade med schabloner, med det skulle ta för lång tid och blev inte så jättebra när det var så små bokstäver som jag skulle skära ut, så jag tänkte att man skulle kunna skriva med kritor istället och prövade mig fram med lite olika färger, men blev inte riktigt nöjd med det, jag tyckte att det såg klottrigt ut. Då prövade jag att skriva med en tunn pensel och svart textilfärg, och det gick mycket bättre, men jag behövde spä ut färgen med vatten så att den skulle bli tunnare och lättare att skriva med. Jag blev mycket nöjd med resultatet och jag tyckte att det såg mycket renare och finare ut än när jag skrev med kritor.

    

Efter att jag klippt ut och färgat tyget skulle jag ha gjort mitt tryck, men på grund av tidsbrist skulle vi alla i klassen vänta med trycket tills efter att vi gjort klart tröjan, då det var sömnaden som var viktigast för bedömningen. Så efter att jag klippt ut mitt tyg började jag med att montera ihop min tröja.

Det jag började med var att stryka fast mellanlägg på fram- och bakstycket där ärmarna skulle sys fast. Detta gjorde man för att tyget inte ska töjas eller dras ut när man syr, utan behålla den tänkta formen. Efter detta var det första sömnadssteget att sy fast ärmarna på tröjan. Jag började då med att tvärnåla ihop tygstyckena och sydde dem sedan med en elastisk söm som såg ut såhär: --^--^--^--. Jag började att sy sträckorna vid ärmarna. Sedan fållade jag tröjans nederkant och ärmar och sydde dem med en tvillingnål, som bildade två rak sömmar på rätsidan och ett sicksackmönster på avigsidan av tyget. När jag sydde använde jag markeringarna på symaskinen för att ha koll på min sömsmån.

 

Efter det började jag med mitt tryck på min tröja. Jag gjorde linjer på tröjan med en röd tygkrita för att jag skulle kunna skriva rakt. När jag gjort mina linjer började jag att göra mitt tryck. Jag använde olika citat om och från böcker som jag gillar. Det förekom ett ps stavfel, men annars är jag nöjd. När jag hade gjort framsidan bestämde jag mig för att inte fortsätta eftersom att det skulle bli mycket svårt/inte gå att fortsätta med trycket på ärmarna eftersom att jag redan sytt ihop min tröja. Därför bestämde jag mig för att inte trycka på ärmarna eller på baksidan, för att jag tyckte att det skulle se konstigt ut om jag bara tryckte på fram- och baksidan.

När jag gjort detta hade jag bara kragen kvar att sy fast. Jag började med att sy kragen i samma tyg som jag sytt tröjan, men när jag gjort det och skulle prova hur det gick att få den över huvudet innan jag sytt fast den märkte jag att den inte var tillräckligt elastisk, då fick jag klippa ut en i ett vitt mudd tyg istället (som jag tog hem och färgade som resten av tröjan). Det tyget var mer elastiskt och gick att få över huvudet. Då sydde jag fast den i tröjans hals och var då klar.

Material

I mitt arbete har jag använt mig av vit bomullstrikå.

Framställningen av bomull

Fröna behandlas med insektsmedel innan de sås på stora fält. 25% av världens insektsmedel går till bomullsodlingen. När fröna är sådda konstgödslas bomullsfältet flera gånger under säsongen. Efter ett par månader har en planta kommit upp ur jorden och då startar man konstbevattningen. Bomullsfälten kräver extrema mängder vatten. till 1 kg bomull krävs ca 10000 l vatten. Bevattningssystemen i dokumentären gick ut på att man grävde fåror i jorden runt plantorna, fårorna fylldes sedan med vatten från en annan vattenkälla.

När bomullsplantorna blommat ut och bomullstussarna bildats är det dags för skörden. Bomullen plockas för hand av bomullsplockare, innan den fraktas till en bomullsfabrik.

I bomullsfabriken rensas bomullen från övrigt, såsom skräp och kvarsittande växtdelar.

Sedan kardas bomullen i en textilfabrik, detta så att bomullen ska bilda ett fiberflor. Sedan spinns bomullen upp på stora nystan innan den varpas, då trådarna sträcks ut och bildar tunna trådar, sedan rullas de upp på en bom. Innan tyget vävs stärks trådarna med lim. Det vävs sedan till ett tyg och som rullas upp och skickas till olika skrädderier som köpt det.

På skrädderiet ritas ett mönster upp på ett mönster och klipps eller skärs ut. Styckena sys sedan upp till ett plagg, tex en skjorta.

En genomsnittlig skjorta

2700 liter vatten

0,6 kilo kemikalier

Bomullsplockarna

Ungefär 100 miljoner människor är involverade i bomullsindustrin. Lönerna är låga och många kan inte försörja sig, många får inte gå i skolan för att de behöver jobba istället. Den dåliga arbetsmiljön och alla insektsmiljön som förorenar luften arbetarna andas dagligen gör dem sjuka, allt plockande sliter hårt på kroppen, men arbetarna kan inte stanna hemma eftersom att de inte får någon sjukersättning, de måste jobba ändå.

I dokumentären intervjuades familjen Erdem som har en egen bomullsfarm. De har det bättre på deras farm än många andra bomullsplockare. Ändå har de vuxna i familjen inte kunnat gå i skolan. En av kvinnorna i familjen berättar att hon inte har några drömmar eller framtidsplaner längre, hon tänkte bara på vad hon skulle göra nästa dag.

Innan slaveriet avskaffades 1865 var det slavarna som jobbade på bomullsfälten och skördade "Det vita guldet". Efter att slaveriet avskaffats var det många före detta slavar som stannade kvar på bomullsfälten, eftersom att det varv svårt frö dem att hitta andra arbeten. Lönen för arbetet mat och husrum.

När bomullsimporten och industrin för bomull ökade i Sverige jobbade det till största delen kvinnor i fabrikerna, ändå tjänade männen 40 öre mer än kvinnorna i timmen, fast de gjorde samma lön, kvinnorna kallade detta "Byxtillägg". Lönerna i de svenska bomullsfabrikerna var de lägsta i landet.

Barnarbete på bomullsfälten sker än idag, det var vanligare förr, men i Uzbekistan skolan, 8 timmar, 7 dagar i veckan.

Kostnad

Jag har använt ca. 1,5 m tyg (inklusive restbitar). Detta var svårt att mäta, men eftersom att jag tyckte att det var så kul att sy en tröja så valde jag att göra en hemma också, med exakt samma mönster, sömsmån och antal tygstycken. Inför detta köpte jag 2 m tyg, när jag hade klippt ut mina bitar var det ungefär 0,5 m tyg kvar som jag inte hade klippt i, alltså har jag kommit till slutsatsen att det måste ha gått åt lika mycket tyg till båda tröjorna. Bomullstrikå har standardpriset 129kr/m, 1,5x129kr = 193,5kr. Sedan lägger jag till 50kr för färgen (jag använde inte en sån stor mängd färg) och te. Detta gav ett ungefärligt pris på 243,5kr för mitt projekt, men detta kan variera eftersom att priser kan skilja sig beroende på märke, vart man köper det och hur mycket man använder av en viss produkt.

Resultat

Jag är väldigt nöjd med mitt resultat och jag tycker att min tröja blev ganska lik min sketch, jag fick med text från böcker, jag färgade tyget med te och jag blev riktigt nöjd. Detta är en tröja som jag kan ha hemma som myströja och i skolan, som jag hade tänkt.